söndag 25 januari 2015

Marnie



Titel: Marnie
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1964
Regi: Alfred Hitchcock
I rollerna: Tippi Hedren, Sean Connery, Diane Baker, Bruce Dern

Handling: Marnie är kleptoman. Hon skaffar nya arbetsgivare, stjäl deras pengar och byter sedan identitet för att komma undan. En dag kommer hon till Mark Rutlands kontor. Mark tycker han känner igen henne då ett av hennes tidigare offer var en kund till Mark.

Omdöme: Året efter The Birds (1963), Alfred Hitchcocks sista riktigt stora film, kom denna film där Tippi Hedren (mor till Melanie Griffith) åter ses i huvudrollen precis som i tidigare nämnda film. Det intressanta med henne är att dessa två Hitchcock-filmer är det enda hon gjorde av värde. The Birds blev hennes första film vid 33 års ålder. Det är inte särskilt svårt att förstå att hon inte blev någon stjärna. Hon saknar 'det' som flera andra av Hitchcocks kvinnor hade. Uppenbarligen insåg även Hitchcock detta då de två inte alls kom överens under filminspelningen.



Här ses hon som Marnie, även om hon går under många namn som den tjuv och lögnerska hon är. Efter att ha kommit undan med en hygglig peng från det senaste företaget hon jobbade på som personlig sekreterare till chefen, byter hon identitet, hårfärg och flyttar till en ny stad. Där planerar hon att göra om det hela. Men hon väljer företaget Rutland & Co. Det kan visa sig vara ett ödesdigert misstag då företagets VD Mark Rutland (Sean Connery) tycker sig känna igen henne då hans företag anlitas av företaget som hon nyligen rånat.



Trots att Mark tycker sig känna igen henne är han inte sen med att godkänna hennes anställning. Han håller henne under uppsikt och inleder ett förhållande med henne. Men när det visar sig att hon inte kan hålla sig undan från företagets kassaskåp står Mark och Marnie inför ett vägskäl. Antingen kan han anmäla henne, vilket skulle leda till fängelse. Eller så kan han låta henne gå, vilket bara skulle låta henne fortsätta med det hon gjort och förr eller senare hamna i fängelse. Eller så kan han försöka hjälpa henne. Frågan är bara om Marnie vill ha hans hjälp...



Det är synd att Tippi Hedren saknar utstrålningen och skådespeleriet som man hade önskat för rollen. Vill minnas att hon funkar bättre i tidigare nämnda The Birds, men så är alltså inte riktigt fallet här. Extra synd är det när man vid hennes sida har Sean Connery som vid det här laget var i ropet som en viss James Bond. Man märker att kemin inte direkt funkar dem emellan och det är självklart en punkt som måste funka när filmen i princip helt handlar om dessa två. Istället anar man bättre kemi med Diane Baker som spelar den andra stora kvinnliga karaktären Lil, Marks svägerska som utmanar Marnie om Mark. Där fanns det helt klart mer att ta från och borde ha utvecklats mer.



Måste säga att jag blev lite besviken på filmen som jag förvisso hade sett tidigare, men hoppades skulle vara bättre (kom i princip inte ihåg något). Känns som den tar för lång tid på sig att komma till poängen. Och när man väl når dit är upplösningen för svag, något som är ovanligt när det kommer till Hitchcock. Istället brukade hans filmer kunna byggas upp för en minnesvärd final. Här saknas både minnesvärda scener, vägen dit är inget speciellt och den är för ovanlighetens skull ganska humorlös. Med det sagt är det inte en dålig film, bara att med Hitchcocks standard är denna absolut inte i nivå med hans främsta.



3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.2

lördag 24 januari 2015

Blackhat



Titel: Blackhat
Genre: Kriminaldrama/Action/Thriller
Land: USA
År: 2015
Regi: Michael Mann
I rollerna: Chris Hemworth, Wei Tang, Viola Davis, Leehom Wang

Handling: En hacker släpps från fängelset för att hjälpa amerikanska och kinesiska agenter i jakten på en mystisk internetbrottsling som orsakat stor skada. Den farliga jakten tar dem från Chicago till Hong Kong.

Omdöme: Varje gång man får chansen att se en ny Michael Mann-film är som ett kärt återseende med en god vän. Det är lite som julafton när man bänkar sig för att se vad han har att bjuda på. I det här fallet förväntade jag mig något i stil med Miami Vice (2006), alltså inte någon av hans toppfilmer, men ändå klart tillfredsställande för ett Mann-fan.



Inledningen av filmen är lite sisådär om man ska vara ärlig. Att en cyberattack genomförs mot ett kärnkraftverk någonstans i Kina är inte problemet. Däremot visar man upp en onödigt lång sekvens som tar oss in i datanätverket som håller på att infekteras med ett virus. En bättre inledning hade man kunnat få och det tar därför ett tag innan man kommer in i filmen.



Ansvarig för utredningen från amerikanskt håll är Carol Barrett (Viola Davis) som samarbetar med det kinesiska syskonparet och dataexperterna Dawai (Leehom Wang) och hans syster Lien (Wei Tang). När Dawai upptäcker att han känner igen koden som använts för attacken, kräver han att de tar hjälp av mannen som hjälpte honom att skriva koden för många år sedan, nämligen storhackern Hathaway (Chris Hemsworth). Hathaway släpps ut ur fängelset i utbyte mot att han hjälper till att sätta dit de skyldiga, annars åker han in igen för att avtjäna sitt fleråriga straff.



Det är egentligen när filmen förflyttas till Hong Kong som det hela börjar komma igång. Nu har man äntligen börjat hitta rätt och jakten på terroristerna kan sätta igång på allvar. Det hettar till ordentligt när våra vänner stöter på beväpnade män som jobbar åt det högsta hönset. Med hjälp av Hathaways extrema datakunskaper kan han till slut lokalisera var det högsta hönset befinner sig. Frågan är bara vad han planerar härnäst och om Hathaway och de andra ska ta sig hela vägen.



Personligen är jag ingen expert på kodning och liknande, men av vad jag läst så tycker experterna på området att Mann gjort sin hemläxa. Han tog hjälp av riktiga hackers för att det skulle bli så realistiskt som möjligt. För den breda publiken kan det dock bli lite för trist eftersom man inte förstår så mycket av det hela. Det är helt enkelt inte tillrättalagt som i de flesta Hollywood-filmerna och TV-serierna. Självklart är det bättre så här, även om man i vissa fall måste tänka till lite istället för att få allt serverat.



Jag sitter under filmens gång och väntar på de där magiska Mann-ögonblicken som dyker upp i varje film. Det tar längre tid än jag hade önskat, men till slut kommer det några sådana. Som vanligt är det kombinationen av fotot, musiken och inte minst stämningen som fångas ypperligt när man lärt känna Hathaway bättre. Filmen växer och sista tredjedelen skulle jag vilja säga är starkast. Kanske hade man kunnat komprimera filmen lite mer, men det är aldrig så jag blir uttråkad, absolut inte.



På förhand var jag inte så orolig för hur Chris Hemsworth skulle sköta sig. Och mycket riktigt sköter han sig bra. Det finns egentligen inget att klaga på med hans prestation. Likväl är de övriga stabila där trevliga kinesiskan Wei Tang får störst utrymme vid hans sida. Givetvis uppstår lite romantik dem emellan, vilket man förstår ska ske redan vid deras första ögonkast. En som däremot hade fått nyttjas mer var Viola Davis som hade en intressant karaktär att jobba med. Här hade hon gott fått lite större utrymme längre in i filmen.



Så vad blir slutomdömet av filmen? Efter en lite trevande inledning tar sig filmen fint. Den når kanske inte upp till Manns toppnivå, men det hade jag inte heller förväntat mig med tanke på storyn som på förhand kändes lite suspekt. Det känns också som filmen kan hamna lite i samma fack som Miami Vice (2006) och bli missförstådd av de icke inbitna Mann-fansen (även om den filmen kunde varit bättre med materialet den hade att jobba med). Samtidigt tar jag en Michael Mann-film varje dag i veckan framför det mesta overkliga och fantasy-inspirerade struntet som spottas ut.



3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 5.6

Best of 2015



Andra noterbara filmer:

Blackhat

fredag 23 januari 2015

Michael Mann: A Retrospective



Med tanke på att det idag är premiär för Blackhat, kändes det lämpligt att bjuda på en tillbakablick av vad Michael Mann bjudit på genom åren. Med sin stilrena visuella stil, starka huvudkaraktärer och perfektionism har han länge tillhört en av mina absoluta favoritregissörer.

Nedan följer en titt på de tio filmer som han gjorde mellan 1981-2009. Utöver dessa gjorde han de två TV-filmerna The Jericho Mile (1979) och L.A. Takedown (1989) där förstnämnda är en bra regidebut innanför fängelsemurarna, och där den andra är en inte helt lyckad uppvärming inför den flera klasser bättre nyversionen Heat (1995).

Här följer nu ett litet bildspel på Michael Manns härliga värld. Klicka på titlarna för att läsa mer om respektive film.



Thief (1981)









The Keep (1983)









Manhunter (1986)


















Heat (1995)


















Ali (2001)









Collateral (2004)









Miami Vice (2006)