onsdagen den 23:e juli 2008

Le deuxième souffle



Titel: Le deuxième souffle / Andra andningen
Genre: Kriminaldrama
Land: Frankrike
År: 1966
Regi: Jean-Pierre Melville
I rollerna: Lino Ventura, Paul Meurisse, Raymond Pellegrin, Pierre Zimmer

Handling: Gu rymmer från fängelset efter att ha suttit inne 10 år. För att kunna fly landet och starta ett nytt liv behöver han pengar och bestämmer sig därför att vara med på en sista kupp.

Omdöme: Jean-Pierre Melville var en av de stora franska regissörerna mellan 50- och 70-talet, fram till hans död 1973. Denna film är inte en av hans mest kända (det är främst Le samouraï och Le cercle rouge), men det är tydligt att detta var hans storhetstid under mitten av 60-talet. Filmen följer Gu (utmärkt porträtterad av Lino Ventura) som efter tio år i fängelse rymmer och håller sig gömd med hjälp av två vänner; Alban och Manouche, den senare hans flickvän. Han har dock ont om pengar och när han får ett erbjudande av coole Orloff om att vara med på en riskfylld kupp som ger honom 200 miljoner franc, tackar han ja. Efter sig har han kommissarie Blot som känner till Gu sedan tidigare och har bra koll på de stora kriminella i landet.



Detta är en av mina favoritfilmer av Melville. Man märker att många har hämtat inspiration från denna och hans andra filmer. Bl.a. finner jag flera likheter i denna och Heat och även karaktärerna Gu och Neil (Robert De Niro) i sätter hur de är mycket ärofyllda och måste avsluta det de påbörjat. Det finns så många bra och coola karaktärer här. Gu, Alban (hans vän som hjälper honom att hålla sig gömd), Jo Ricci (gangstern som ogillar Gu och som Gu ogillar), Orloff (den mustaschprydde gangstern som tipsar Gu om kuppen) och fler där till. Jag gillar att alla karaktärer är så starka och perfekt rollbesatta. Jo med sin hesa röst och Orloff som jag bara bedårar, han är så cool ! Kanske att jag velat se en mer känd skådespelare i rollen som kommisarie Blot då hans roll är ganska stor, lite som Al Pacino i Heat. Typ Jean Gabin eller Yves Montand hade funkat perfekt.



Filmens svartvita foto är mycket skickligt och många scener får en att tänka på den klassiska film-noiren. Och det är en sån känsla i filmen, men blandat med ett starkt och mycket välgjort kriminaldrama. Filmen, som är nästan 2.30, bygger upp inför kuppen som äger rum ungefär i mitten av filmen, kanske lite senare. Men tempot och intresset hålls uppe även efter kuppen och det gillar jag. Man kan inte riktigt känna starkt för någon av karaktärerna då Gu är så pass brutal och rak som han ändå är. Min favorit är som sagt Orloff och jag håller tummarna varje gång han hamnar i ett tufft läge. Denna klassiker borde definitivt vara mer känd och tillhör toppen av franska filmer från denna era.

4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.0

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar