torsdagen den 31:e juli 2008

Goodfellas



Titel: Goodfellas / Maffiabröder
Genre: Kriminaldrama
Land: USA
År: 1990
Regi: Martin Scorsese
I rollerna: Ray Liotta, Robert De Niro, Joe Pesci, Lorraine Bracco, Paul Sorvino, Samuel L. Jackson

Handling: Under 30 år följs den unge Henry Hills karriär mot den inre kretsen av maffian. Eftersom han är halvirländsk kan han inte nå den riktiga toppen och misstankar börjar riktas mot honom både från polisen och de egna.

Omdöme: Denna maffiaklassiker har en skön stil från början till slut med en bra berättarstil. Berättarrösten är även den passande och skådespeleriet är i toppklass av samtliga inblandade. Joe Pesci är verkligen underbar och får mig att skratta med sitt psykopatiska skådespel. Synd att Robert De Niro inte har en större roll, känns som han borde varit med mer helt enkelt, han är alltid bra. Ray Liotta spelar även han bra i huvudrollen, men jag hade gärna sett De Niro i hans roll.



Många långa tagningar och snygga kameraåkningar, plus att man fryser bilden ett par gånger när man t.ex. presenterar skådespelare. Detta har jag alltid gillat och det ger en skön och effektiv effekt. Guy Ritchie har bl.a. använt detta i flera av sina filmer. Det finns dock något som fattas för att göra det här till en absolut favoritfilm, även om det ligger väldigt nära och jag gillar den. Kanske är det att De Niro inte har en större roll, jag vet inte.

5 - Skådespelare
5 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
5 - Foto
--------------
23 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.8

Der Untergang



Titel: Der Untergang / Undergången
Genre: Krigsdrama
Land: Tyskland/Italien/Österrike
År: 2004
Regi: Oliver Hirschbiegel
I rollerna: Bruno Ganz, Alexandra Maria Lara, Ulrich Matthes, Thomas Kretschmann

Handling: Året är 1945. Platsen är Berlin och Hitlers bunker. Den 22-åriga Traudl Junge anställs som Adolf Hitlers privatsekreterare alltmedan Tredje Riket går mot sitt slut och de allierades bomber rasar över ett Berlin i spillror. Hitlers dagar är räknade. Men vad hände egentligen de sista dygnen i Hitlers liv? Vilka var de andra människorna i kretsen kring Führern, som levde och arbetade i bunkern, under dessa sista dagar? Vilken var deras roll i historien och i skuggan av Hitler?

Omdöme: Jag visste inte vad den skulle handla om i detalj, så jag blev lite överraskad över att man fokuserade på de sista dagarna i Hitlers liv. Trodde att de kanske skulle följa hela Hitlers tid som Führer. Filmen har mycket dialog och det är ganska många karaktärer som är med. Detta medför ett högt tempo och filmens 2.30 känns inte allt för jobbiga att sitta igenom. Temat är intressant och filmen är välgjord. Regissören Oliver Hirschbiegel har tidigare gjort Das Experiment som var en mycket intressant och bra film.



Skådespeleriet är mycket bra och självklart är det Bruno Ganz i rollen som Adolf Hitler som dominerar. Han visar ett stort djup i rollen istället för att endast koncentrera sig på det man alltid ser i hans tal och liknande. Hans utbrott är verkligen sevärda och visst måste man nästan skratta åt dem. Förutom Ganz (som jag sett i ett antal filmer där han briljerat, som t.ex. Den amerikanske vännen och Kniven i huvudet) fanns det flera som stod ut. Kul att se Thomas Kretschmann, som spelade tysken mot slutet av Pianisten. Även Alexandra Maria Lara, i rollen som sekreterare, var en trevlig bekantskap. Det var också ur hennes synvinkel det mesta berättades.



Sammanfattningsvis är det här en bra film, men jag blev ändå lite besviken på den och känner inte att den var tillräckligt bra. Jag har svårt att sätta fingret på vad det var, men den når inte upp till förväntningarna. Kanske just det faktum att filmen främst utspelade sig en bunker och inte visade Hitler under tidigare år. En detalj som man inte kan undvika att ta upp är att det är ett himla prat om självmord i filmen. Det börjar med Hitler för att sedan i princip samtliga tar upp ämnet och funderar över hur de ska gå till väga och om de ska göra det.

5 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.4

Come and See



Titel: Idi i smotri / Come and See / Gå och se!
Genre: Krigsdrama
Land: Sovjetunionen
År: 1985
Regi: Elem Klimov
I rollerna: Aleksei Kravchenko, Olga Mironova, Liubomiras Lauciavicius, Vladas Bagdonas

Handling: Året är 1943 och en pojke bestämmer sig för att ta värvning i den underbemannade sovjetiska armén som försöker hindra tyskarnas framfart. Det han får se kommer inte bara att ta död på hans barndom utan även hans förstånd.

Omdöme: Denna omtalade sovjetiska film skildrar verkligen helvetet under andra världskriget. Filmen är lite speciell och följer en ung pojke i 14-års åldern som lämnar sin familj för att ta värvningen. Han blir lämnad att vakta lägret när de andra ger sig iväg. När han ensam vandrar i skogen träffar han på en ung tjej som också blev kvarlämnad. De båda slår sig samman och flyr undan bomberna, men verkligheten hinner snabbt ikapp dem och helvetet verkar aldrig ta slut.



Filmen är nästan 2.30 lång och blandar kriget med dramat mellan pojken och flickan. Till en början kände jag att det fanns en del scener som bara var konstiga, bl.a. när pojken går gråtande i skogen och stöter på flickan som också gråter. Sen börjar hon tala om för honom att hon vill bli älskad och ha barn med honom. Hmm, ok ? Men sen uppskattade jag dessa scener mer och de blev liksom en del av galenskapen som pågår i krig.



Skådespeleriet av den unge pojken, spelad av Aleksei Kravchenko, är riktigt bra och kan jämföras med den unge huvudpersonen i den nyare ryska filmen Återkomsten. För sin ålder är det utmärkt skådespeleri och han får verkligen gå igenom ett helvete, inte bara i filmens värld utan även i verkligheten där han bl.a. får vada i träsk. Nästan lika bra är tjejen Olga Mironova, som gjorde sin enda roll här. Deras samspel är hur som helst mycket bra och det är viktigt att de är trovärdiga, vilket en film lätt faller på med unga skådespelare.



Annars är det bra foto i filmen, kanske inte alltid vackra scener, men bra filmade och med långa tagningar där man följer skådespelarna genom skog, träsk osv. Musiken är på sina håll bra och känns väldigt lågmäld som oftast passar bra. Bl.a. är det ett parti som spelas varje gång ett flygplan flyger förbi och jag tror iofs det ska vara ljudet från planet, men det blir som ett stämningsfullt ljud som sakta byggs upp för att sen försvinna igen. Man spelar även lite klassisk Mozart som självklart passar i dessa sammanhang.



Hur som helst är det här en film man inte lär glömma och som sätter sina spår då den verkligen visar krigets fasa på ett realistiskt sätt. Första halvtimmen eller så var jag osäker på om jag skulle tycka om filmen, men efter halva filmen kände jag att det här var bra för att den lyckas med det den vill visa. Det är inte en film för alla då den är väldigt tung och många gånger visuellt jobbig, men belönande.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.1

A Scanner Darkly



Titel: A Scanner Darkly
Genre: Animerat/Drama/Sci-Fi/Thriller
Land: USA
År: 2006
Regi: Richard Linklater
I rollerna: Keanu Reeves, Robert Downey Jr, Winona Ryder, Woody Harrelson

Handling: Bob langar den nya drogen Substance D, efter sig har han polisen Fred som har fått stränga order om att gripa Bob. Vad de dock inte vet är att de på grund av en bieffekt hos Substance D egentligen är en och samma person.

Omdöme: Det är en annorlunda upplevelse man bjuds på i denna animerade film som ändå känns mycket levande. Nu vet jag inte vad för slags teknik man använt sig av, men det känns som man filmat vanligt och sedan lagt på ett animerat lager eller liknande. Hur som helst mycket snyggt och speciellt. Själva storyn känns inte direkt jättespeciell, men den har sina smarta detaljer som främst dyker upp mot slutet. Detta är något som höjer helheten och man får sig en aha-upplevelse.



Jag har iaf aldrig sett en liknande film vad gäller det animerade och det i sig är ett skäl att se filmen. Däremot finns det en del saker som jag inte tyckte var lika bra. Det var främst skådespeleriet av Robert Downey Jr som hela tiden kändes onaturlig och överdriven. Iofs går han på drogen Substance D, men det gör alla, så det är ingen ursäkt. Annars är det en bra blandning av sci-fi, humor och spänning. Gillar speciellt polisen Freds identitetsdräkt som gör att man inte ser hur personen ser ut. Detta är något som inte skulle kunna göras utan animation.

Betyg:
IMDb: 7.2

Exiled



Titel: Fong juk / Exiled
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: Hong Kong
År: 2006
Regi: Johnnie To
I rollerna: Nick Cheung, Roy Cheung, Siu-Fai Cheung, Josie Ho

Handling: Fem vänner möts igen efter flera år ifrån varandra. Men det är inte under glada omständigheter som de träffas igen. De är alla komplicerat indragna i maffians värld och fyra av dem har kommit för att på order av maffiabossen döda den femte. Av ett tillfälle ska de samarbeta en allra sista gång, något som komplicerar situationen ännu mer...

Omdöme: Jag blev rekommenderade denna film som skulle vara "en hård film" av regissören Johnny To som gjorde Election och Election 2 som jag tidigare hade sett. Den här gången bjuds man på en snyggare film som definitivt är sevärd. Jag blev snabbt imponerad när filmen börjar riktigt bra och starkt när fyra av vännerna kommer hem till den femte. Det står tidigt klart för tittaren att de har kommit för att döda honom på order av sin maffiaboss.



De inledande 15 minuterna sitter man på helspänn där musiken är mycket bra, scenerna och karaktärerna är coola och spänningen är hög. Men sen går filmen i vågor där den har svackor kombinerat med toppar igen. Det är actionscenerna som får adrenalinet att pumpa medan storyn inte är så värst intressant, om än inte dålig. Jag tänker främst på John Woo under hans Hong Kong-tid när jag ser denna film och hade den bara haft en lite bättre story och kunnat undvika svackorna hade den blivit riktigt bra.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.4

The Seven-Ups



Titel: The Seven-Ups - Undre världens skräck
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: USA
År: 1973
Regi: Philip D'Antoni
I rollerna: Roy Scheider, Tony Lo Bianco, Ken Kercheval, Bill Hickman

Handling: New York-polisens tuffaste poliser, kallade "The Seven-Ups", startar ett krig mot kriminella efter att en av deras egna blivit brutalt mördad av en gangster.

Omdöme: I denna inofficiella uppföljare till The French Connection (mer som en spin-off på den klassiska polisfilmen) ses Roy Scheider ta steget från biroll till huvudroll när han spelar Buddy Manucci. Tillsammans med ett par andra poliser ingår han i den hemliga polisgruppen kallad för "The Seven-Ups". De har fått namnet för att de bara ger sig på kriminella vars fängelsestraff uppgår till sju år eller mer. När så ett par kriminella kidnappas en efter en för att pressa deras maffiakollegor på pengar, hamnar Buddy och hans gäng mitt i smeten.



Denna tyvärr allt för okända film, antagligen för att den inte har Gene Hackman eller Steve McQueen i huvudrollen, hade jag länge velat se då filmens biljakt räknas till de allra främsta. Jag hade tidigare för många år sedan sett delar av den på TV och har sedan dess velat se filmen. Jag kan säga så mycket som att biljakten, som håller på i minst 10 minuter, är definitivt bland de allra bästa och kan räknas till samma klass som Bullitt.



Kanske inte så konstigt när mannen som regisserat filmen även producerade Bullitt och The French Connection plus att stuntföraren (och skådespelaren) i samtliga fall var Bill Hickman. Denna film känns helt klart som en blandning av de två. Och även om filmen inte har en av de stora stjärnorna i huvudrollen, passar Roy Scheider mycket bra som den hårde och tuffe Buddy. Man hade gärna sett en till känd skådespelare vid hans sida, men filmen fungerar ändå bra som den är. Musiken var en positiv överraskning då den gav flera scener den nerv som behövdes. Filmen är hård, tuff och bara biljakten gör att detta är en film man bör se.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
IMDb: 6.5

Apocalypto



Titel: Apocalypto
Genre: Äventyr/Action
Land: USA
År: 2006
Regi: Mel Gibson
I rollerna: Rudy Youngblood, Dalia Hernandez, Jonathan Brewer, Morris Birdyellowhead

Handling: När Mayariket står inför sitt fall är härskarna övertygade om att nyckeln till framgång är att bygga fler tempel och utföra fler offer av människor. För 600 år sedan, före spanjorernas erövring av Mexico och Centralamerika på 1500-talet, beger sig en man ut på en resa för att rädda sin idylliska värld. Jaguar Paw, en ung man som utsetts som offer, flyr riket för att undgå sitt öde.

Omdöme: Efter att ha sett trailern till filmen plus att jag läst om handlingen, stod det klart att detta inte skulle vara någon film jag skulle uppskatta särskilt mycket. När jag dock fick chansen att se den ville jag ändå se den och ge den en chans. Min tro om att de 2.20 skulle kännas ungefär som när man såg The New World - vacker, men ack så långsam, infriades inte till min förvåning.



Mel Gibson har här valt att inte lägga ner så mycket tid och energi på att berätta en ingående historia om Mayariket och all bakgrund. Istället kastas man in i tiden och på kort tid hamnar man mitt i ett krig mellan olika stammar. När så en av dem, Jaguar Paw, lyckas fly, börjar filmen på allvar. Från denna punkt bjuds man på en endaste lång jakt inne i djungeln och det är riktigt intensivt. Så intensivt att det var mycket länge sen jag såg en så intensiv film faktiskt.



I princip tvärtemot vad jag hade förväntat mig alltså, vilket var positivt. Filmen har kanske inte det djup man hade förväntat sig, men istället är den desto mer underhållande och snyggt gjord. Jag kanske saknade en del snygga vyer över det vackra landskapet då kameran mest fokuserar på karaktärerna. Men emellanåt bjuds man på vattenfall och annat smått och gått. Inte vad jag hade förväntat mig, men i detta fall blev det till något positivt och detta är en film klart värd att se. Just det, huvudpersonen Jaguar Paw tyckte jag var mycket lik en viss Ronaldinho...

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.9

Blood Diamond



Titel: Blood Diamond
Genre: Äventyr/Drama/Action/Thriller
Land: USA/Tyskland
År: 2006
Regi: Edward Zwick
I rollerna: Leonardo DiCaprio, Djimon Hounsou, Jennifer Connelly, Arnold Vosloo

Handling: I inbördeskrigets kaotiska Sierra Leone under 90-talet får vi möta Danny Archer, en sydafrikansk legosoldat, och fiskaren Solomon Vandy. Båda är afrikaner men deras bakgrund är så olika de kan vara, tills ödet för dem samman i en gemensam jakt på en sällsynt diamant som kan förändra deras liv.

Omdöme: Detta är ingen vanlig actionfilm där hjälten räddar världen som man lätt kan tro. Det är en gedigen film gjord av en respekterad regissör i form av Edward Zwick, mest känd för sina filmer Glory och The Last Samurai. Precis som i de två filmerna har han här skapat en mycket realistisk miljö med imponerande actionsekvenser där huvudpersonerna hamnar mitt i skottlinjen mer än en gång. Själva storyn är mer invecklad än att två personer bara vill åt en diamant, det är handeln med diamanter i västvärlden som också synas.



Leonardo DiCaprio i rollen som Danny Archer sköter sig bra, definitivt bättre än han var i The Departed där jag inte riktigt tyckte han kom till sin rätta. Han är kanske inte perfekt här, men han känns bra med sin sydafrikanska accent och lite hårdare stil. Jag hade gärna sett hans karaktär vara ännu tuffare, men när han träffar på amerikanska journalisten Maddy Bowen, spelad av Jennifer Connelly, veknar han en del. Bäst i filmen är ändå kanske Djimon Hounsou i rollen som Solomon Vandy som skiljs från sin familj när rebellerna tar honom ifrån dem.



Det blir till slut en jakt på flera olika saker. Danny vill åt diamanten på egen hand, Maddy vill åt Dannys story om diamantsmuggling och vilka topparna är, och Solomon vill bli återförenad med sin familj. Detta leder till att alla utnyttjar varandra på ett eller annat sätt. Jag vart nöjd med den här filmen - tills det återstod 10-15 minuter och filmen hade med några sämre scener. Visst var det inte usla scener eller händelser, men de gjorde att filmen gick ifrån det den hade byggt upp och valde att ge hopp istället för att lämna en lite mer ovetande, vilket jag hade föredragit. Därför sänktes betyget sista kvarten, något jag tycker är synd för det är annars en bra film med tre bra prestationer.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.0

Key Largo



Titel: Key Largo / Stormvarning utfärdad
Genre: Kriminaldrama/Film-Noir/Thriller
Land: USA
År: 1948
Regi: John Huston
I rollerna: Humphrey Bogart, Edward G. Robinson, Lauren Bacall, Lionel Barrymore

Handling: Frank McCloud besöker fadern till sin vän från kriget i dennes hotell på Key Largo. På hotellet bor även dennes vackra dotter. Mitt under en storm tar en gangster och hans gäng över hotellet.

Omdöme: Humphrey Bogart spelar Frank McCloud och har kommit hem från kriget. Han vill helst lämna den tiden bakom sig, men när ett gäng gangsters tar över hotellet där han är på besök, blir han indragen i ett nytt krig. Filmen tog sig allt mer, men jag känner att den kunde ha bjudit på lite mer redan från början. Bogart har haft bättre roller att jobba med, men han gör det ändå bra. Var inte så förtjust i honom i de första filmerna jag såg med honom, men han är alltid bra.



Utan tvekan var Edward G. Robinson bäst som gangsterbossen Johnny Rocco som återvänt till USA efter flera års frånvaro. Kände kanske att Lauren Bacall inte var lika bra här som i några tidigare filmer jag sett med henne, men det var nog främst för att hennes karaktär här var lite mer nedtonad. Lionel Barrymore som hennes rullstolsbundna, men aggresiva pappa, var bra. Likaså Claire Trevor som spelade fyllo och Johnny Roccos flickvän. Hon blev även Oscarsnominerad för sin prestation. Inte den klassiker jag skulle rekommendera i första taget, men den blir bättre under andra halvan.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.0