onsdagen den 23:e december 2009

Léon



Titel: Léon
Genre: Drama/Kriminalare/Thriller
Land: Frankrike
År: 1994
Regi: Luc Besson
I rollerna: Jean Reno, Natalie Portman, Gary Oldman, Danny Aiello

Handling: Léon är den italienska maffians effektivaste mördarmaskin. Han är kall, snabb och orubblig. Ingen känner till hans existens utom några få personer. Mellan uppdragen lever han ett tillbakadraget liv och går knappt ut från sin lägenhet. Stansfield är en korrupterad statstjänsteman. Han är inblandad i narkotikaaffärer och mördar kallblodigt en småhandlares familj - alla utom den 12-åriga dottern Mathilda. Hon lyckas komma undan genom att knacka på Léons dörr. Léon tvekar länge innan han öppnar, väl medveten om att det kommer att förändra hans liv.

Omdöme: Efter att Jean Reno framgångsrikt dök upp som Victor nettoyeur (städaren) i Nikita (1990), kände Luc Besson att man kunde bygga en hel film kring hans karaktär - Léon. Hans jobb utförs med perfektion och han jobbar alltid ensam - ja, tills en dag då Mathilda (Natalie Portman) kommer och knackar på hans dörr. Han är hennes enda utväg efter att en man vid namn Stansfield (Gary Oldman) med sina kumpaner utplånat hela hennes familj. Och Stansfield är inte en man man vill ha efter sig för han är brutalt effektiv på alla sätt och vis.



En av styrkorna med Léon är att han både är cool och ordinär, mänsklig kanske man ska säga. Under uppdragen är han iskall och ytterst bestämd i vad han gör. Men där emellan är han nästan from som ett lamm och den 12-åriga Mathilda är den som får ta kommandot och sköta det mesta av snacket. Att "städa" är egentligen det enda Léon kan och det gör honom till en vuxen man med en 14-årings hjärna. Det gör även att han och Mathilda hittar varandra och kan lära sig av varandra.



Jean Reno är som gjuten i rollen som Léon och sköter sig fläckfritt rakt igenom. Det är något oskyldigt över honom som gör att man inte annat än kan gilla honom och tycka synd om honom. En mycket viktig egenskap som man inte får glömma då karaktären och filmen annars inte hade haft samma tyngd. Natalie Portman som Mathilda gör kanske filmens viktigaste prestation då en skådespelare i den åldern oftast inte klarar av att hantera de olika typerna av tuffa scener så bra som hon gör. Men för mig är det ändå Gary Oldman som stjäl varenda scen han är med i och jag hade velat ha med honom mer.



En bra film lever dock inte bara på sina skådespelare och det här är en film som levererar på de flesta "positioner". Eric Serras musik fångar filmens puls under de spännande, gripande, dramatiska och romantiska scenerna och tillför mycket till filmens helhetsstämning. Det är både vackert och maffigt på rätt ställen. Och filmens foto bjuder på en del delikatesser under filmens gång, kanske främst under actionscenerna som är en fröjd att skåda. Det är varierat, explosionsartat och nervigt, precis som man vill ha det. Det som sänker helhetsintrycket en del är en mindre svacka under mittendelen av filmen där tempot blir lite för långsamt.



5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
21 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.6

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar