tisdagen den 11:e maj 2010

Abre los ojos



Titel: Abre los ojos / Open Your Eyes
Genre: Drama/Mysterium/Romantik/Sci-Fi/Thriller
Land: Spanien/Frankrike/Italien
År: 1997
Regi: Alejandro Amenábar
I rollerna: Eduardo Noriega, Penélope Cruz, Fele Martínez, Chete Lera

Handling: Césars liv förvandlas till en fullständig mardröm. En natt försvinner hans flickvän Sofia. Istället dyker hans före detta svartsjuka flickvän Nuria upp och påstår sig vara Sofia. Hennes id-papper är helt i sin ordning och vare sig polisen eller någon annan tror honom. Frågan är vad som är sanning.

Omdöme: César (Eduardo Noriega) är lite av en playboy. Han bor flott, han är snygg, har tre bilar, byter kvinnor som andra byter underkläder och han är rik efter att ha ärvt efter sina bortgångna föräldrar. Han har för tillfället ihop det med Nuria som visar sig vara lite av en psykopat och den svartsjuka typen. Samtidigt dyker hans bäste vän Pelayo (Fele Martínez) upp på Césars födelsedagsfest med den vackra Sofia (Penélope Cruz). Men det är inget hinder för César som snart börjar charma Sofia och samtidigt ser sin chans att bli av med Nuria.



Filmens intrig byggs genom födelsedagsfesten upp bra och visar hur de inblandade tänker och känner. César är egentligen ingen god vän, men Pelayo accepterar honom ändå och är den bättre vännen av de två. Att en tjej hamnar mellan dem är självklart inte bra, men Pelayo verkar vara van och tar snabbt till flaskan för att dränka sina sorger. Lite kul att regissören Alejandro Amenábar tagit både Eduardo Noriega (César) och Fele Martínez (Pelayo) från sin debutfilm Tesis, där båda hade de stora manliga rollerna.



Penélope Cruz tillhör inte mina favoritskådespelerskor, tvärtom skulle jag vilja säga, men här har hon en sympatisk karaktär att jobba med samtidigt som hon inte känns så bortskämd som hon senare kom att göra efter lite succé i Hollywood. För det var denna film som fick Hollywood att upptäcka henne och hon fick även vara med i amerikanska remaken Vanilla Sky. Hon känns också mycket sötare här än jag annars sett henne, vet inte om det är hennes mun som blivit större med åren, men något är det som stör.



Filmen är annars uppdelad i två halvor där händelser någonstans i mitten gör att det blir en annorlunda typ av film under andra halvan. Första halvan tilltalar mig definitivt mer och det är synd att filmen vecklar in sig för mycket i att försöka förvirra tittaren. När det så avslöjas på slutet är det som man trott, men man kunde och borde gjort andra halvan bättre enligt min mening. Slutet är dock bra och för tankarna till The Game som kom samma år. Filmen lär vara inspirerad av klassiska Vertigo även om jag inte tänkte på likheterna. Sen gillade jag musiken till stora delar, som Amenábar själv står för.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.8

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar