måndagen den 2:e januari 2012

Julia



Titel: Julia
Genre: Drama
Land: USA
År: 1977
Regi: Fred Zinnemann
I rollerna: Jane Fonda, Vanessa Redgrave, Jason Robards, Maximilian Schell, Meryl Streep, Hal Holbrook

Handling: Baserat på pjäsförfattaren Lillian Hellmans självbiografi "Pentimento". Lillian lever med författaren Dashiell Hammett, men längtar efter att besöka sin barndomsvän Julia som är inblandad i spioneri mot tyskarna. Lillian blir så småningom inblandad i Julias hemliga aktiviteter, som sätter deras liv på spel.

Omdöme: Med hela 11 Oscarsnomineringar förstår man att detta är en riktig Oscarsfilm. Handlingen utspelar sig strax innan andra världskriget bryter ut där Lillian (Jane Fonda) försöker skriva en pjäs med hjälp av duktige författaren Hammett (Jason Robards) i deras strandhus i USA. Samtidigt tänker Lillian tillbaka på sin barndom då hon och hennes bästa väninna Julia (Vanessa Redgrave) umgicks. Julia kom att studera i Wien och de två har inte setts på ett bra tag när Lillian tar chansen att åka till Paris för att vila upp sig och samla tankarna inför skrivandet. Hon planerar att besöka Julia i Wien, men omständigheterna blir inte riktigt som hon väntat sig.



Filmen är relativt långsamt berättad där man tar tid på sig att följa Lillian. Julia syns mest i tillbakablickar och det enda man egentligen vet om henne är att hon är emot fascismen, något som ger henne stora problem. Det tar ett bra tag för att historien verkligen ska komma igång och det är när Lillian besöker Paris för andra gången som spänningen stiger. Det är i samband med att en man vid namn Johann (Maximilian Schell) söker upp henne och berättar att han är ditsänd av Julia som vi förstår att något är på gång. Det blir genast spänt och allt mer tryckt stämning när Lillian ska bege sig till Berlin med tåg.



Det är egentligen två halvor vi får ta del av där jag tycker andra halvan verkligen kommer igång. Man känner liksom att det är på allvar nu och att allt kan hända. Men avslutningen på filmen känns väldigt konstig måste jag säga. Från att ha tagit god tid på sig under uppbyggnaden och tågresan så känns det som man vill avsluta det hela, men bara har ett par minuter på sig. Sista tio minuterna händer plötsligt en hel del och man hoppar från ställe till ställe. Det känns helt enkelt förhastat och filmen tappar i mitt tycke på denna avslutning. En del frågor lämnas obesvarade och det känns helt enkelt konstigt då resten av filmen är poetiskt berättad i jämförelse med sista tio eller femton minuterna.



Av de elva Oscarsnomineringarna kom den att belönas med tre. Vanessa Redgrave för biroll, Jason Robards för biroll samt manuset. Egentligen inget att invända mot och det var ett ganska starkt Oscarsår. Jane Fonda är med i princip hela filmen och gör det bra, men ingen wow-prestation i mitt tycke. Intressant nog var detta långfilmsdebuten för Meryl Streep, som dock bara är med i två scener, men lämnar sitt avtryck. Tidigt under produktionen lär regissören Fred Zinnemann ha funderat på att ge Streep rollen som Julia, men då hon var i princip okänd valde man istället Redgrave. Och Jack Nicholson blev erbjuden rollen som Hammett, och var intresserad, men då det tog för lång tid för honom att tacka ja valde Zinnemann att gå en annan väg.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.4

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar