fredagen den 6:e april 2012

The Tarnished Angels



Titel: The Tarnished Angels / Svarta änglar
Genre: Drama
Land: USA
År: 1957
Regi: Douglas Sirk
I rollerna: Rock Hudson, Dorothy Malone, Robert Stack, Jack Carson

Handling: En journalist, Burke Devlin, bestämmer sig för att skriva ett reportage om den forne krigshjälten Roger Shumann som nu ägnar sig åt att flyga på flyguppvisningar och tävlingar. Devlin stiftar bekantskap med Shumanns vackra hustru LaVerne, som själv hoppar fallskärm på flyguppvisningarna.

Omdöme: I jämförelse med många andra Sirk-filmer jag sett känns denna lite annorlunda. Det är inte så mycket romantiskt melodrama utan mer ett dystert och tragiskt drama. Samma trio som var så lyckad i Written on the Wind (1956) återförenas här, men med helt nya karaktärer. Rock Hudson spelar journalisten Burke Devlin som sätter tänderna i herr och fru Shumann. Robert Stack spelar Roger Shumann medan Dorothy Malone spelar den vackra LaVerne Shumann. De har även den duktige flygplansmekanikern Jiggs (Jack Carson) med sig.


Burke märker ganska snart att det ligger mer under ytan än en glad och lycklig familj som även består av 9-årige sonen Jack. Det är uppenbart att LaVerne älskar Roger väldigt mycket, men att han inte visar samma kärlek gentemot henne. Han beter sig illa helt enkelt och det är då inte så konstigt att Burke kommer nära LaVerne som berättar hur hon träffade Roger som var en hjälte under första världskriget som pilot. Året är nu 1932 och paret är lite av en tickande bomb.


Rock Hudson påminner allt mer om Cary Grant, speciellt här när han inte ser lika modern ut då det utspelar sig under 30-talet. Stundtals även lite Dean Martin över honom faktiskt. Och han är bra här, speciellt hans tal på redaktionen mot slutet som är kraftfullt och berättar om hans iakttagelser under tiden han spenderat med paret Shumann, sonen Jack och Jiggs. Men det saknas lite för att man verkligen ska bry sig om karaktärerna och deras öde.


Är det något man lyckats bra med så är det flygscenerna när Roger tävlar i något som kan liknas med Red Bull Air Race där planen ska passera ett par uppblåsta plastföremål runt en bana. Man bjuds bl.a. på ett par krascher och det är minst sagt välgjort. Som helhet infinner sig den tragiska stämningen bra. Man kan inte skylla något på det svartvita fotot som används bra, inte minst ljuset från lamporna. Det är bara synd att man alltså inte bryr sig mer om karaktärerna. Det är egentligen svårt att sätta fingret på varför det inte fungerar bättre, kanske är det just att man inte inger särskilt mycket hopp för någon.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar