söndagen den 20:e maj 2012

Arachnophobia



Titel: Arachnophobia / Imse vimse spindel
Genre: Komedi/Sci-Fi/Thriller/Skräck
Land: USA
År: 1990
Regi: Frank Marshall
I rollerna: Jeff Daniels, Julian Sands, John Goodman, Juan Fernández

Handling: Under en expedition i Amazonas djungel dödas en fotograf av en ovanlig giftspindel. Men när kroppen skall transporteras hem till USA följer en spindel med och sätter skräck i en liten stad.

Omdöme: När man ser Steven Spielbergs namn dyka upp som producent vet man ungefär vad man kan förvänta sig. Det hela inleds i bästa Jurassic Park (1993) stil när en expedition flyger helikopter till den outforskade djungeln i Amazonas. Väl där hittar de en ny spindelart som visar sig vara dödligare än vad man tidigare sett. Problemet är bara att en ur expeditionen blir dödad av spindeln och följer sedan med i kistan som skickas hem till USA.

Läkaren Ross Jennings (Jeff Daniels) har precis flyttat till en liten stad med sin fru och två barn. Plötsligt börjar hans nya patienter dö en efter en och han får smeknamnet "doktor död". Men i själva verket är det spindelbett som dödat människorna. Det är upp till Ross Jennings att ta reda på vad som hänt och försöka förhindra att fler dör.


Filmens stora problem är att den inte vet vad den egentligen vill. Å ena sidan är den halvrolig och korkad, men å andra sidan försöker den vara spännande. Den lyckas inte riktigt med varken eller. Den kanske största boven är musiken som verkligen blandar och ger. Ena stunden är den idylliskt naiv för att i nästa vara överdrivet aggresiv. Där emellan lyckas den ok med att vara lite uppbyggande mystisk, men allt för sällan.


Jeff Daniels i huvudrollen känns hela tiden lite halvkorkad och tankarna går till Chevy Chase som hade passar perfekt om filmen gjorts några år tidigare och om man valt att göra filmen till ren komedi. För ren komedi hade funkat mycket bättre än det här. Det är t.ex. uppenbart att filmen ska vara "barnvänlig" när barn och unga på något konstigt sätt alltid klarar sig medan alla andra dör som flugor.


Favoriten i filmen är Julian Sands som spelar professor James Atherton som är ledande inom spindelforskning och som var med på expeditionen. Han är riktigt fjantig och är som en blandning mellan modellen Fabio och skådespelarna Ralph Fiennes och Jeremy Irons. Inte särskilt bra, men desto roligare att skåda när han pratar med sin brittiska accent och går runt i sitt långa blonda hår med hästsvans.


John Goodman dyker upp i en liten roll som "utrotaren" och är allt för överdriven, men gör ändå vad man kan förvänta sig av honom. Hade sett filmen tidigare och kom endast ihåg en sak och det var scenen med spikpistolen, som också visar sig vara en av filmens höjdpunkter. Något man lyckats bra med är spindlarna som, förutom mot slutet, ser äkta ut. På det stora hela en film som är varken eller, men som är relativt harmlös och där man får sig en del skratt, även om det inte alltid är när det är tänkt att vara roligt...

2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
12 - Totalt

Betyg:
IMDb: 6.3

4 kommentarer:

  1. Minns att jag blev lite besviken när jag såg filmen. Spindlar är ena riktigt ruskiga varelser men det kröp inte ens i kroppen på mig. Som skriver känns filmen lite velig komedi eller skräck? Början är bäst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Precis, inledningen är bäst. Effekterna är inte alls dumma när spindlarna dyker upp lite överallt i hemmet. Det är inte dataanimerat och det är väl bara mot slutet det blir lite B. Men filmens stora problem är som du säger, ska det vara komedi eller skräck. Funkar inte som varken eller, tyvärr.

      Radera
  2. Jag har spindelskräck och därför har den här gått bort för mig. Jag är inte bra på att utmana mina rädslor ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sofia: Kan inte säga att jag är särskilt förtjust i spindlar jag heller. Men om man verkligen har spindelskräck är det kanske bäst att hålla sig undan. Ingen idé att utsätta sig för en film som dessutom inte är särskilt bra ;)

      Radera