onsdagen den 30:e maj 2012

Saving Private Ryan



Titel: Saving Private Ryan / Rädda meninge Ryan
Genre: Krig/Action/Drama
Land: USA
År: 1998
Regi: Steven Spielberg
I rollerna: Tom Hanks, Tom Sizemore, Edward Burns, Barry Pepper, Giovanni Ribisi, Matt Damon, Paul Giamatti, Adam Goldberg, Vin Diesel, Ted Danson, Dennis Farina

Handling: 6:e juni 1944. Dagen D. De allierade sätter in den största invasionen i den militära historien. En liten grupp soldater får ett uppdrag; att hämta hem menige James Ryan. Kapten John Miller och hans manskap riskerar livet för att rädda en enskild person, och allt eftersom uppdraget blir mer och mer riskfyllt, börjar de ifrågasätta motiven.

Omdöme: Det var när filmen kom som jag såg denna femfaldigt Oscarsbelönade film. Frågan var nu om filmen endast skulle bestå av en sjuhelsikes inledning på stranden i Normandie, eller om den faktiskt hade mer än så att bjuda på. Och det där med flaggviftandet, skulle det förstöra och användas för mycket när det trots allt är Steven Spielberg som stått för regin. Svaret blev lite överraskande för egen del.


Vi börjar med filmens svagare sidor. De är egentligen två som jag ser det. Den första är inledningen och slutet när man får följa en gammal man med sin familj på en plats fylld med gravstenar på stupade soldater. För egen del fyller dessa scener ingen funktion och hade lika gärna kunnat ersättas med en kort text eller liknande. Den andra, som egentligen inte är någon direkt svaghet, är John Williams musik (Oscarsnominerad dessutom). Den lyfter sällan scenerna som bra musik ska göra. Samtidigt stör den inte och det i sig är iofs skönt.


De inledande tjugo minuterna på stranden är otroligt intensiva, starka och grymma. Och detta utan att man känner något för karaktärerna som man inte ens hunnit lära känna. Men här blir det tidigt klart att vi får följa kapten John Miller (Tom Hanks) som leder sina män. Filmen har sedan delmål som gör att det sällan blir en lugn stund, utan att för den delen överösa oss med en massa onödig action. Istället får vi lära känna karaktärerna och får förståelse för deras situation.


Jag hade fått för mig att det efter den inledande delen på stranden skulle bli smörigt och flaggviftande när man ska rädda menige Ryan. Lyckligtvis är så inte fallet. Filmen behåller samma ton som den har på stranden och det är otroligt skönt, även om det är lite överraskande med tanke på vad Spielberg brukar bjuda på. Att han är en enormt skicklig regissör råder inget tvivel om, så det är alltid en slags lättnad när han lyckas fyllt ut som här och även i några andra, äldre filmer.


Fotot är genomgående ypperligt bra och belönades också (givetvis) med en Oscar. Krigsscenerna, och de är många, känns alltid realistiska och detaljnivån är hög. Men det är så mycket mer än bara riktigt bra foto. Ljudet från kulor som viner, explosioner, skrik och mycket mer fångar den där "helhetskänslan" som tyder på en riktigt bra film på alla plan.


Trots att filmen är lång med sina nästan tre timmar är det sällan man får en tråkig stund. Visst måste man hämta andan ett par gånger, men det blir aldrig trist och dessa lite lugnare partier är nödvändiga för att man ska få lära känna killarna bättre. Det är alltid skönt när en film visar att man kanske underskattat den lite, och så är fallet här. Det är en extremt välgjord och bra krigsfilm som förtjänar allt beröm den kan få.

4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
5 - Foto
--------------
21 - Totalt

Betyg:
IMDb: 8.5

4 kommentarer:

  1. Jag blev ändå besviken på filmen. Inledning är stark, det håller jag med om. Men efter det blir det mycket som vilken krigsfilm "behind enemy lines" som helst. Jag tyckte inte att den blev tillräckligt unik för att vara värd allt beröm den fick.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sofia: Unik är den inte, det håller jag med om. Men den bibehåller tonen från inledningen och det hade jag glömt. Hade man bara tagit bort scenerna med den gamle mannen och hans familj så hade nästan all smörighet varit borta.

      Den lyckas väldigt bra med allt en bra krigsfilm egentligen ska ha, i mitt tycke.

      Radera
  2. Jag får erkänna att jag somnade under filmen när jag såg den på bio. Vaknade upp lagom till slutstriden, har aldrig känt ngt behov av att se hela filmen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Jag såg den också på bio, men kom endast ihåg inledningen faktiskt. Vissa saker kom tillbaka nu när jag såg om den, men det var trots allt nästan femton år sen sist.

      Jag är väldigt glad att jag såg om den då det är en mycket bra krigsfilm. Gillar man inte krigsfilm så ska man så klart inte se den. För det är verkligen 99% krig känns det som.

      Radera