tisdagen den 26:e juni 2012

The Yakuza



Titel: The Yakuza / Yakuza - blodets brödraskap
Genre: Drama/Kriminalare/Thriller
Land: USA/Japan
År: 1974
Regi: Sydney Pollack
I rollerna: Robert Mitchum, Ken Takahura, Brian Keith, Richard Jordan

Handling: Harry Kilmer återvänder till Japan för första gången på flera år för att hjälpa en vän hitta sin kidnappade dotter. Han hamnar dock på fel sida av Yakuzan, den japanska maffian...

Omdöme: Första gången jag såg den här filmen förväntade jag mig en hård, tuff och ganska fartfylld film. Det visade sig inte vara en fartfylld film vilket gjorde att jag blev lite besviken. Nu när jag ser om den är jag redo för det långsamma tempot och kan fokusera på själva historien lite mer.



Manuset var på sin tid det dyraste manuset någonsin när det köptes för $300.000. Det skrevs av Paul Schrader (hans första manus) och Robert Towne (som bl.a. skrev manuset till Chinatown (1974) som han vann en Oscar för). Något manuset lyckas väl med är att få med väldigt mycket från den japanska kulturen, bl.a ära, lojalitet och vänskap.



Robert Mitchum spelar Harry Kilmer som befann sig i Japan under andra världskriget och blev då kär i en japansk kvinna, Eiko (Keiko Kishi). Han räddade även hennes liv vilket fått hennes bror Tanaka Ken (Ken Takahura) att vara honom evigt tacksam och skyldig en livslång tjänst. Men Tanaka Ken har gått med i Yakuzan, vilket skapar problem.



Även om Robert Mitchum är ganska cool i huvudrollen, är det Ken Takahura som övertygar mest i sin lågmälda roll som Tanaka Ken. Känd som "japanska Clint Eastwood", har han även medverkat i bl.a. Black Rain (1989) och Mr. Baseball (1992) och övertygar alltid med sin sköna stil.



Filmen har egentligen två problem. Det ena är det långsamma tempot som på sina håll känns lite onödigt långsamt. Det blir för mycket dialog och för lite framsteg. Dock får man på så vis en genomarbetad och gedigen historia vars lager skalas av allt mer, vilket ger flera intressanta konflikter och porträtt. Filmen blixtrar dock till ett par gånger och får till det riktigt bra under actionscenerna.



Det andra problemet är att det uppenbarligen saknas ett parti i filmen. Runt en halvtimme in i filmen hoppar man plötsligt i handlingen utan att det förklaras hur eller varför. Originallängden skall ha varit runt tio minuter längre, men har av okänd anledning klippts ner i den nuvarande versionen. Möjligtvis för att tempot blev för lågt, men det känns bara fel och lämnar en hel del frågor och en konstig känsla. Detta är dock inte filmmakarnas fel utan förmodligen produktionsbolagets val.



Är det något jag gillar lite extra så är det hur man fångat den japanska stilen och landskapet filmen igenom. Visst kunde man ha fått med mer "turistbilder" som i Lost in Translation (2003), men här känns det naturligt på alla sätt och vis. Fotot är kanske inte överdrivet snyggt eller avancerat, men funkar klart bra med helheten.

3 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.2

2 kommentarer: