söndag 7 juli 2013

42



Titel: 42
Genre: Drama/Sport
Land: USA
År: 2013
Regi: Brian Helgeland
I rollerna: Chadwick Boseman, Harrison Ford, Nicole Beharie, John C. McGinley

Handling: Berättelsen om hur Jackie Robinson blev första svarta spelare i modern tid i den amerikanska basebolligan.

Omdöme: Baseball och 40-tal kanske inte är det första jag känner för att se. Därför var jag lite tveksam till denna film som ändå hade fått bra kritik så det kändes som den var värd en chans. Redan tidigt blir man påmind om vad det är för typ av film. Den typiska hjältemusiken spelas och huvudpersonen visas upp som en reko kille som bara vill ha rättvisa här i världen.



Huvudpersonen är Jackie Robinson och även om man inte kan något om baseball är chansen stor att man hört hans namn. Men vem han egentligen var och varför han är så känd skulle den här filmen visa. Han spelas av för mig okände Chadwick Boseman, men det kunde lika gärna ha kunnat vara ett mycket mer känt ansikte då han spelar rollen utan problem. Det är nog också ett plus att det inte är t.ex. Denzel Washington (som givetvis var påtänkt att spela rollen på 90-talet när Spike Lee tänkte göra film om Jackie Robinson).



Vad det hela går ut på är att det i den amerikanska baseballigan spelar 400 spelare i de olika lagen - samtliga är vita. Managern Branch Rickey (Harrison Ford) tänker ändra på det och beslutar sig för att Jackie Robinson är personen han vill ha i sitt lag Brooklyn Dodgers. Vägen dit kommer inte vara enkel. Jackie kommer bli provocerad, hotad, utsatt för hot och givetvis rasistiska påhopp. Är det någon som ska kunna klara detta tuffa test så är det Jackie, och Rickey kommer stötta honom hela vägen. Frågan är bara hur mycket Jackie kommer klara av, särskilt när hans egna lagkamrater är emot honom.



Något som står klart är att historien lägger i princip all fokus på Jackie Robinson och hans baseballhistoria. Hans privatliv med sin nyblivna fru får stå åt sidan, vilket både är på gott och ont. Mestadels är det bara positivt då man slipper familjemiddagar och annat temposänkande. Men det är klart att karaktärsutvecklingen blir lite lidande av detta. Å andra sidan får man gott om det hos Jackie när han försöker slå sig in i en värld full av hat och hinder.



Något filmen lyckas väldigt bra med är att visa upp Jackie Robinsons styrkor som baseballspelare. Hans mentala styrka och inte minst hans säregna stil där han ofta utmanade kastaren när han försökte stjäla baser. Det är lätt hänt att man börjar jämföra med en annan baseballfilm i Moneyball (2011), men det är två vitt skilda filmer och efter ett tag har den här filmen skapat en egen identitet. Det hela funkar även om man sällan når de riktiga höjderna som man skulle önska sig. Regissören och manusförfattaren Brian Helgeland, främst känd för sina manus till L.A. Confidential (1997) och Mystic River (2003), har här fått ihop en gedigen sportfilm värd att se.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.5

4 kommentarer:

  1. Tackar för tips sportfilm gillar jag :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Bara att se, även om man inte ska förvänta sig fyrverkerier.

      Radera
  2. Har hört talas om den här på de amerikanska filmpodcasts jag lyssnar på men jag kan inte säga att jag är speciellt sugen. Kanske ser den som en del av nåt galet basebollfilmtema om jag kör ett sånt framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jojjenito: Nej, jag kan förstå att man inte blir så sugen på att se den om man inte gillar sportfilmer. Den var åtminstone mer sevärd än vad jag hade trott på förhand. Så i mitt fall funkade den. Gillade att de visade varför han var så speciell som spelare och inte bara att han var den första färgade spelaren.

      Radera