lördag 2 november 2013

Wolfen



Titel: Wolfen
Genre: Skräck/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1981
Regi: Michael Wadleigh
I rollerna: Albert Finney, Diane Venora, Gregory Hines, Edward James Olmos, Tom Noonan

Handling: Mystiska mord börjar inträffa i New York. Polisen misstänker först att det är attentat gjorda med ett okänt, mycket vasst föremål men inser snart att det kan vara ett dödlig djur som ligger bakom attackerna.

Omdöme: På förhand var det lite svårt att veta om detta skulle handla om en seriemördare med en ordinär polisutredning som följd, alltså ingen ren skräckfilm. Eller om det skulle bjudas på brutala överfall som man ser i skräckfilmer. Svaret är att det är en blandning av de två. För attackerna är brutala och uppenbarligen inte gjorda av något mänskligt. Samtidigt får man en ganska typisk mordutredning med allt vad det innebär.



Albert Finney, som jag nog aldrig sett så här ung eller smal (nåja), spelar polisdetektiven Dewey Wilson som sätts på fallet. Tre personer har blivit brutalt dödade på Staten Island. En av dem är en rik och inflytelserik man, vilket självklart får högt uppsatta intresserade av fallet och kräver resultat. Dewey får snart hjälp av Rebecca Neff (Diane Venora) som jobbar åt ett säkerhetsföretag som specialiserar sig på terroristdåd och terroristorganisationer. Detta då man tror att någon organisation velat döda den inflytelserika mannen som fanns bland de första offren.



Dewey och Rebecca tar hjälp av obducenten Whittington (Gregory Hines) och djurexperten Ferguson (Tom Noonan) för att försöka ta reda på vad/vem som ligger bakom attackerna. Det är ganska tydligt att det är något sorts djur som ligger bakom, trots detta fortsätter man med terroristspåret vid sidan om för att försöka hitta skyldiga. Mer och mer får man reda på vad det är som ligger bakom och orsaken till det hela. Dewey är en av få som vet/börjar ana sanningen och vill i princip på egen hand lösa fallet.



Filmen börjar klart lovande. Man har ett bra upplägg där man ur "mördarens" perspektiv får se jakten på sina offer. Detta påminner starkt om tekniken som senare användes i Predator (1987) och det är inte helt omöjligt att man lånat den idén härifrån. Filmen tappar dock det mesta den byggt upp när det blir spretigt, otydligt och inte särskilt bra under andra halvan. Filmen är på nästan två timmar och det hade den absolut inte behövt vara. Karaktärsutvecklingen är t.ex. väldigt svag för de två huvudkaraktärerna Dewey och Rebecca så det blir riktigt tråkigt att följa dem efter ett tag. Regissören lär själv ha varit missnöjd med slutresultatet.



Problemen börjar egentligen när man börjar få se vad det är som ligger bakom attackerna. Man dribblar bort sig och försöker få med för många spår på en och samma gång. När det börjar handla om indianers själar och annat strunt så har filmen förlorat mig helt. Det är egentligen synd för så som filmen inleder under första trekvarten eller så kunde det här ha blivit klart trevligt. Sen ska man väl säga att det inte är något fel på produktionen som lyckats locka till sig gedigna skådespelare och utseendemässigt funkar det mesta.

3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 6.2

---

Filmen hade en intressant rolluppsättning och man fick en gnutta hopp om att den skulle vara bättre än många av de föregående temafilmerna. Den började faktiskt rätt lovande, men ungefär halvvägs in i filmen börjar det gå utför, som ett skenande tåg utan bromsar. I slutändan skakar man bara på huvudet åt den dumdristiga storyn.

Betyg: XX

2 kommentarer:

  1. Har aldrig sett filmen men däremot läst boken som var bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Där ser man, intressant. Ja, jag kan tänka mig att det kan funka ganska bra. Visste inte att det var baserat på en bok faktiskt.

      Radera