fredag 13 december 2013

The Maltese Falcon



Titel: The Maltese Falcon / Riddarfalken från Malta
Genre: Film-Noir
Land: USA
År: 1941
Regi: John Huston
I rollerna: Humphrey Bogart, Mary Astor, Peter Lorre, Sydney Greenstreet, Elisha Cook Jr.

Handling: Privatdetektiven Sam Spades partner Miles Archer blir skjuten under ett uppdrag. Spade tar över uppdraget och försöker samtidigt ta reda på hur mordet gått till. Snart visar det sig att det mesta kretsar kring en liten falkstatyett, som fler än en person är ute efter...

Omdöme: Humphrey Bogart är en sån där klassisk skådespelare jag hade lite svårt för från början. Här är ett typexempel på en roll som han gjorde sig känd för. Han är kall, hård och inte särskilt sympatisk. Lite småkaxig kan jag tycka, något som jag minns att jag inte direkt gillade när jag såg filmen första gången.



Efter att ha sett mer av Bogart, lärde jag mig uppskatta honom mer och mer. När jag nu ser honom i den här filmen tycker jag fortfarande han är allt jag nämnt - fast nu gillar jag det. Det är svårt att föreställa sig någon annan i just den här rollen som skulle kunna göra det bättre.



Det är intressant att kunna konstatera att jag kommer in i filmen med en gång. Privatdetektiven Sam Spade (Humphrey Bogart) sitter på sitt kontor i San Francisco när han får besök av en kvinna vid namn Ruth Wonderly (Mary Astor). Hon behöver hjälp med att hitta sin syster som lär befinna sig någonstans i staden då hon skulle besöka en farlig man vid namn Thursby. Spades partner Miles Archer skuggar snart denne Thursby, men mördas samma kväll. Bara några timmar senare mördas även Thursby och Spade vill ha svar, snabbt.



Spades enda ledtråd är kvinnan som anlitade honom och Archer. När han får reda på att det mesta hon sagt varit en lögn, måste han ta reda på vad som egentligen händer och vad det hela går ut på. Snart får han besök av en skum figur vid namn Joel Cairo (Peter Lorre) som berättar om en sällsynt och värdefull statyett i form av en falk. Denna "riddarfalk" verkar vara vad det hela handlar om, och mannen som skickat Cairo kallas för "fatman" och heter i själva verket Kasper Gutman (Sydney Greenstreet).



En klassisk film-noir historia utvecklar sig alltså och det är två saker som gör denna så minnesvärd som den faktiskt är. Det ena är dess karaktärer och skådespelare. Förutom Sam Spade/Bogart, som drar det tyngsta lasset och gör det bra, så är det trion Cairo/Lorre (underbart sliskig, helt perfekt for rollen), Gutman/Greenstreet (som dominerar varje gång han är med) samt Gutmans lakej Wilmer/Elisha Cook Jr. (härligt ond med sina uppspärrade ögon) som är oförglömliga.



Även filmens femme fatale är en bra karaktär då hon aldrig kan sluta ljuga, men Mary Astor är ändå det svagaste kortet enligt mitt tycke. Hon är helt enkelt inte direkt övertygande som förförisk "knockout" (som hon introduceras som). Här hade jag gärna sett en skådespelerska som passar för rollen. Men som sagt, karaktären är det inget fel på.



"When you're slapped, you'll take it and like it."
- Sam Spade

Den andra saken som gör filmen så minnesvärd är dess vassa tempo. Det händer mycket och man får i princip inte en lugn stund. Vissa gånger kan det bli förvirrande och för krångligt när man vill få med så mycket som möjligt. Tänker inte minst på The Big Sleep (1946) där man gör det för svårt för sitt eget bästa. Här är det inte särskilt svårt att hänga med då karaktärerna det handlar om är relativt få och får vara med i bild ganska mycket.



Något som också gör det här till en både minnesvärd och lyckad film är att den inte viker av från sin linje för en sekund. Man kan inte riktigt vara säker på om den kommer göra det när Sam Spade blir lurad till höger och vänster. Grejen är bara den att han inte bara är kall och hård, han är även smart och ligger för det mesta ett steg före. Därför får man också ett värdigt slut på det hela. Det enda man hade velat se mer av är San Francisco då stora delar av handlingen utspelar sig inomhus. Men det är inget man tänker på under filmens gång då man är så inne i den.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 8.0
IMDb: 8.2

---

Har en känsla av att Henke inte blev lika förtjust i filmen.

Jojjenito har sett filmen tidigare - vad tycker han om riddarfalken?

6 kommentarer:

  1. Wow, vilket maffigt betyg. Härligt med din entusiasm.

    Och ännu en manlig film som får Bronson approved! Det gillar vi!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Henke: Ja, det var lite annorlunda toner inne hos oss denna gång, men så kan det bli. Hoppas du inte ger upp hoppet och ger film-noir fler chanser framöver.

      Jag hade inte sett denna på väldigt länge så jag var inte alls säker vad jag skulle tycka. Den gick helt klart hem hos mig, även om det finns bättre i genren.

      Radera
  2. Jag är ju mer på Henkes sida här även om jag nog gillar den lite mer. Jag tycker t ex Bogart funkar bra.

    Och vet du vad, jag hade redan skrivit om den på bloggen. La upp precis samma text för typ ett år sen när jag höll på att avsluta mitt noir-tema. Borde ha fattat att jag redan skrivit om den eftersom jag när jag körde noir-temat tog med alla gamla recensioner av noirs jag hade... Well, det skadar väl inte att posta den en gång till, haha. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jojjenito: Ja, det var lite trist att ni inte uppskattade denna. Jag är iofs lite svag för genren, så jag tyckte det behövdes en noir i temat :)

      Radera
  3. Aha, nice. Ingen ordigenkänning längre. :) Hoppas det håller i sig och att det inte kommer in mer spam.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jojjenito: So far so good. Tycker vi kör så här nu ;)

      Radera