Her

Titel: Her
Genre: Drama/Komedi/Romantik/Sci-Fi
Land: USA
År: 2013
Regi: Spike Jonze
I rollerna: Joaquin Phoenix, Scarlett Johansson, Amy Adams, Rooney Mara, Olivia Wilde

Handling: I en nära framtid i Los Angeles lever Theodore som är en komplex, själfull man som tjänar sitt uppehälle genom att skriva gripande, personliga brev åt andra människor. Med hjärtat krossat efter att ha avslutat ett långt förhållande blir han fascinerad av ett nytt, avancerat operativsystem som sägs vara både intelligent och ha ett eget medvetande.

Omdöme: Likt Lars and the Real Girl (2007), där en ensam man skaffar en s.k. "real doll" som till allas förvåning blir hans flickvän, hamnar Theodore (Joaquin Phoenix) i en liknande situation. Hans långvariga förhållande och äktenskap med Catherine (Rooney Mara) tog slut för flera månader sen, men han har haft svårt att släppa greppet. Han har fortfarande inte skrivit på några papper för att avsluta skilsmässan och har fastnat i en fas i sitt liv.



Det är en nära framtid och utvecklingen har gjort att det nu kommit ett nytt intelligent operativsystem (OS). Theodore införskaffar ett sådant för att få ordning på saker han inte orkar ta hand om själv, som att gå igenom alla gamla e-mail. Han väljer att ha en kvinnlig röst till sitt OS som väljer att kalla sig för Samantha (röst av Scarlett Johansson). Snabbt märker han att OS:et har en förmåga att lära och anpassa sig.



Eftersom han har svårt att binda sig och gå vidare i sitt liv, blir relationen med Samantha lite av en ögonöppnare. Äntligen kan han prata om allt möjligt, när som helst på dygnet. Samantha blir hans flickvän. Men relationen blir inte så enkel som han först trott. Komplikationer uppstår och snart märker han att det precis som i en verklig relation finns bra och dåliga perioder de måste gå igenom tillsammans.



Annorlunda är det allt, men inte överdrivet mycket för att kännas overkligt eller artificiellt. Man kastas in i en värld som liknar den vi känner till så väl, men med små detaljer som är nya. Utvecklingen har tagit ett steg framåt, precis som människorna. Kommunikationen sker allt mer via datorer och precis så har utvecklingen gått här. Människor pratar med sina OS och behöver inte längre mänsklig kontakt på samma sätt. De fyller ett behov som gör dem glada för stunden, men är det hållbart i längden?



Historien inleds på ett ganska lekfullt sätt där man bjuds på flera komiska situationer när Theodore lever sitt liv, inte minst när han spelar spel hemma i sin lägenhet. Filmens bästa karaktär dyker upp här i form av en utomjordisk pojke i ett spel. Pojken är grov i mun och har åsikter om det ena och det andra. Hade gärna fått vara med mer i filmen, även om man möjligtvis hade blivit trött på honom efter ett tag.



Joaquin Phoenix spelar återhållsamt och precis lagom. Det är ingen lätt roll med tanke på att han under stora delar av filmen agerar ensam, mot sig själv så att säga. Han har endast Scarlett Johanssons röst att spela mot, så han ska ha all heder för sin prestation. Även rösten som Samantha är oerhört viktig och den passar perfekt. Här gjorde regissören Spike Jonze helt rätt när han bytte ut originalrösten som Samantha Morton stod för till Scarlett Johanssons. Det matchar helt enkelt med filmen och dess ton.



Filmen är inte exceptionell på något område, men allt den gör är mycket bra. Den har en del temposänkande scener, även om det aldrig är en tempostark film till att börja med. Det behöver den inte heller vara. Istället vaggar den in en i en komfortabel resa vi gör med Theodore och Samantha. Musiken, vyerna och så klart Scarlett Johansson får mig faktiskt stundtals att tänka på Lost in Translation (2003). Jag antar att båda filmerna fångar en harmonisk stämning man gärna är en del av. En annorlunda, men ändå enkel film som funkar på flera plan.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 8.0
IMDb: 8.6