söndag 23 februari 2014

It Happened in Broad Daylight



Titel: Es geschah am hellichten Tag / It Happened in Broad Daylight / Brott på ljusa dagen
Genre: Kriminalare/Drama/Thriller
Land: Västtyskland/Schweiz/Spanien
År: 1958
Regi: Ladislao Vajda
I rollerna: Heinz Rühmann, Gert Fröbe, Michel Simon, María Rosa Salgado

Handling: En liten flicka hittas mördad i de schweiziska skogarna och en oborstad landstrykare blir genast misstänkt. Den skarpsynte kommissarie Matthäi kopplas in på fallet och misstänker att allt inte är så enkelt som det verkar.

Omdöme: En liten film jag haft ögonen på i många år som på förhand lät intressant, fått fin kritik och är tysk, vilket bara var en bonus. Intressant nog gjordes filmen innan boken kom ut. Manusförfattaren skrev nämligen boken samtidigt som manuset, men skrev klart boken i efterhand. Han ändrade då slutet. Boken fick sedan en amerikansk version i form av The Pledge (2001), regisserad av Sean Penn.



Det hela inleds med att en man vid namn Jacquier (Michel Simon) snubblar över en ung flickas kropp när han vandrar genom skogen en regnig dag. Flickan visar sig vara åtta år och blev mördad med ett vasst föremål. Jacquier kontaktar genast polisen från ett närliggande gästhus, men blir snart huvudmisstänkt. Han ber om hjälp av kommissarie Matthäi (Heinz Rühmann) som han känner är den ende som kan ta reda på sanningen då alla andra tror att han är den skyldige.



Matthäi är en erfaren utredare och är inte övertygad om att Jacquiers är gärningsmannen, trots att bevisen pekar mot honom. Problemet är bara att Matthäi ska sluta hos polisen och flytta utomlands då han fått ett annat jobb. Men något får honom att vilja gräva vidare i fallet efter att han sett något i en teckning den mördade flickan ritade en vecka före mordet. Med hjälp av ledtrådarna kan Matthäi göra sin egen utredning, trots att han inte längre jobbar hos polisen och fallet officiellt är uppklarat.



Filmen har två halvor. Jag har beskrivit ungefär vad som händer i den första halvan. Under andra halvan tar Matthäi upp jakten på mördaren, men historien blir inte riktigt lika intressant som den var under den första. Det blir lite för otroligt på sina håll, inte minst när Matthäi besöker en psykiatriker som ska göra en gärningsmannaprofil bara genom att titta på teckningen som den mördade flickan gjort.



Trots att det på sina håll går lite för enkelt för Matthäi, bibehåller filmen sitt grepp om tittaren. Man vet inte om mördaren kommer slå till igen eller vem han är för den delen. Eftersom Matthäi misstänker att det är samma mördare som sammanlagt mördat tre unga flickor längs en motorväg, har han en bra startpunkt. Vad han sen gör för att fånga mördaren är både vågat och lite dumdristigt. Här kan det gå riktigt illa och det gör att spänningen hålls uppe.



Jag tycker historien och filmen har något på gång. Den är gjord med stadig hand av regissören Ladislao Vajda och det hade inte behövts mycket för att bli en riktigt bra och minnesvärd film. Det lär vara denna roll/film som gjorde att Gert Fröbe senare fick rollen som Goldfinger i Bond-filmen med samma namn. Det är inte svårt att gissa att han spelar mördaren.



Är det två saker som på rak arm kunde gjorts bättre så är det dels musiken som förvisso inte är dålig, men som är allt för skrikig. Varje gång något händer drar musiken igång på maxvolym, förmodligen för att skapa en effekt av att det händer något spännande/otäckt. Istället blir det ett störningsmoment filmen igenom. Sen är det upplösningen som inte direkt är till belåtenhet. Här väntade och hoppades man på mer. Det bör sägas att boken och nämnda filmen The Pledge har ett annat slut, men det är inte heller det slut man var ute efter...

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.8

---

Inne hos Henke bjuds det på svensk klassiker.

4 kommentarer:

  1. Eftersom jag retade mig en hel del på The Pledge (och främst slutet) måste jag ju ändå fråga vilket av sluten du gillar bäst. Det känns ju som att båda filmerna - på pappret - borde kunna ha varit riktiga höjdare med att det går lite snett nånstans på vägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fiffi: Länge sen jag såg The Pledge så minns inte exakt vad jag tyckte om slutet. Inget av dem är optimalt om man säger så... Som du säger kunde båda ha blivit riktiga höjdare då de har vad som krävs.

      Radera
  2. Jag såg The pledge på filmfestivalen och den var tyvärr ett rejält sömnpiller. Kommer inte ens ihåg slutet. Tror att det rann ut i sanden, var något av ett ickeslut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Henke: Slutet här funkar nog bättre för filmen än i The Pledge om jag skulle välja. Men då jag inte visste/tänkte på att det var samma story förrän efter filmens slut, hoppades jag på en annan upplösning än vad båda filmerna bjuder på.

      Decennier-temat är till för att se filmer som dessa som man velat se. Glad att det blev av och dålig var den inte.

      Radera