måndag 21 juli 2014

Need for Speed



Titel: Need for Speed
Genre: Action/Kriminalare
Land: USA/Filippinerna/Irland/Storbritannien
År: 2014
Regi: Scott Waugh
I rollerna: Aaron Paul, Imogen Poots, Dominic Cooper, Michael Keaton

Handling: Street-racern Tobey Marshall är nyutkommen från fängelset efter att ha satts dit av sin affärspartner och blivit dömd för ett brott han inte begått. Hungrig efter hämnd bestämmer sig Tobey för att köra det mest prestigefyllda racet "De Leon". Han måste snabbt ta sig från kust till kust medan hans ex-partner har satt ett högt pris på hans huvud.

Omdöme: Filmer baserade på spel är en genre som sällan blir särskilt lyckad. Man får liksom ta det för vad det är. Man måste vara förberedd på att inte överanalysera för mycket och leta brister. I det här fallet baseras filmen på ett populärt spel från 90-talet (och dess uppföljare). Ett spel jag själv spelade en gång i tiden. Men även om det är lite nostalgiskt att tänka tillbaka på det förväntade jag mig inte något i samma stil.



Handlingen är ganska typisk för en action-/bilfilm av det här slaget. En god i form av Tobey Marshall (Aaron Paul) och en ond i form av Dino Brewster (Dominic Cooper) drabbar samman och ska göra upp. De har lång historia med varandra och kommer inte särskilt bra överens. Men de begraver stridsyxan och samarbetar på ett bilprojekt. Multimiljonären och den professionella racingföraren Dino tillhandahåller bilen medan mekanikern Tobey med sitt team ska fixa ihop den. För besväret ska Tobey få 25% av bilförsäljningen som väntas gå för mellan $2m-$3m.



Saker händer och de blir åter fiender, bittra fiender. Under vägen bjuds man på racing där gummi bränns, högprestandabilarna slukar en mängd bensin och farorna är många när farten är så hög som möjligt. Givetvis kommer olyckor hända då man kör på vanliga vägar i trafik.



Ok, handlingen är ingen höjdare, men det kan man inte heller förvänta sig. Aaron Paul som spelar Tobey låter som Sylvester Stallone, alltså full och punchig. Brittiskan Julia (Imogen Poots) är tjejen som ska ge filmen en kvinnlig touch, men hon är mest irriterande och fyller ingen direkt funktion. Som tur är stör man sig på henne mindre längre fram av olika anledningar. Sen har man comic relief i form av den svarta killen som stjäl mindre flygplan och helikoptrar för att hjälpa Tobey från ovan. Det känns bara tillgjort och funkar illa. Fast racingscenerna är oftast bra och krockarna (om än over-the-top) är välgjorda och i de flesta fall har tack och lov cgi inte använts.



Filmen bjuder på ett par lopp/race med jämna mellanrum. Det första ser några klassiska muskelbilar från 60- och 70-talet. V8-motorerna vrålar fram och man blir snabbt fast. Det är välgjort och fartfyllt. Nästa steg på vägen är det tre ovanliga Koenigsegg som gäller. En europeisk (svensk) sportbil som enligt ägaren Dino är illegala i USA. Sen är det en kust till kust tur i en ovanlig Shelby Mustang (den som Tobey själv varit med och byggt). Denna kust till kust färd är filmens svaghet. För lång och för utdragen. Det hela avslutas sedan på västkusten med det prestigefyllda loppet "De Leon" med dagens alla muskelbilar.



Gillar man bilar och racing finns nog inte så mycket att klaga på. Själv är jag inte ett die hard-fan av sporten eller av bilar, men det är skönt att konstatera att man valt ordentliga bilar till filmen. Man slipper de s.k. riskokarna (asiatiska sportbilar som trimmats) som känns själlösa. Många av bilarna som syns här (inte minst de klassiska bilarna) är härliga att skåda och höra spinna. Racingkänslan bör inte underskattas.

2 - Skådespelare
2 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.0

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar