söndag 16 november 2014

The Editor



Titel: The Editor
Genre: Komedi/Mysterium/Skräck
Land: Kanada
År: 2014
Regi: Adam Brooks & Matthew Kennedy
I rollerna: Adam Brooks, Matthew Kennedy, Conor Sweeney, Udo Kier

Handling: Filmklipparen Rey Ciso har förlorat fyra fingrar på högerhanden. Utrustad med en träprotes har han nu nedgraderats till en nobody i 70-talets italienska filmindustri. När skådespelare från filmen han arbetar med mördas brutalt blir Ciso huvudmisstänkt.

Omdöme: När man sett en del giallo och lärt sig uppskatta genren är det givet att man blir nyfiken när det kommer något nytt i genren. Tyvärr är det sällan de lyckas i ny tappning. Några exempel på nyare giallos är bl.a. Amer (2009), Last Caress (2010) och The Strange Color of Your Body's Tears (2013) där ingen av dem lyckas vara direkt bra även om förstnämnda bitvis är lyckad.



I det här fallet har man valt att göra det hela till en hyllning till genren och låta den utspela sig på 70-talet. Det som är synd är att man med flit gjort det halvtaffligt likt vad Quentin Tarantino och Robert Rodriguez gjorde med Grindhouse (2007). Skådespeleriet är dåligt med flit, vissa är dubbade, en del scener fyller ingen funktion och är med bara för att de är roliga.



På något sätt får de det att funka ganska bra. Men det är endast en film för de inbitna fansen av giallo-genren. Annars är det nog svårt att se poängen med filmen. För en som förstår genren är filmklipparen Rey Ciso (spelad av Adam Brooks, en av regissörerna/manusförfattarna) en klockren kopia av Franco Nero och Maurizio Merli (två av de stora i genren på 70-talet). Inte bara utseendemässigt funkar han utan han pratar även "rätt" med italiensk brytning.



Den andra regissören/manusförfattaren Matthew Kennedy spelar den andra stora rollen som polisutredaren Peter Porfiry som stundtals påminner om Will Ferrell. Och så har man den tredje manusförfattaren Conor Sweeney i rollen som den divige blonde skådespelaren Cal Konitz som påminner om dockan Ken (i Barbie).



Det är en lite svårbedömd film det här. För handlingen är för svag och många gånger spretar den iväg. Man försöker få med så mycket av giallo-genrens adelsmärken utan att det blir särskilt logiskt. Det roliga är dock att man har en mördare som går runt och dödar filmfolket och dessa scener är både riktigt brutala och oftast välgjorda, plus att en del av dem är referenser till sköna filmer i genren. Det känns därför som man lätt hade kunnat lyckas göra det hela till en riktigt bra giallo om man bara gjort den seriös rakt igenom. Det bästa med filmen är ändå musiken som är precis så skön som man vill ha den i en sån här film.



2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5

---

Om visningen: Sista visningen på årets festival för egen del och passande nog är det en nattvisning som börjar kl. 23 på Skandia. Jag har under tidigare år varit på några 23-visningar och alla gånger (om jag inte missminner mig) har det varit lyckat. Inte bara för att filmerna är sköna och passar att ses vid den tiden, men även för att det är riktiga fans som ser dessa filmer/visningar.

Denna visning visade sig vara ganska glest besökt, men det var inte helt oväntat. Dock märkte man att några uppskattade filmen och visste vad som väntade. Andra trodde nog de skulle se en gammal hederlig skräckis och de blev nog desto mer besvikna.

Det enda noterbara med själva visningen var att ridån på Skandia gick upp för sent och ner för tidigt. Filmen (första scenen) började nämligen redan innan ridån hunnit gå upp helt. Och när eftertexterna led mot sitt slut och ridån gick ner, ja då kom det en extra scen. Som tur var kunde man se igenom ridån och inte missa något viktigt, men ändå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar