Titel: Independence Day
Genre: Action/Sci-Fi
Land: USA
År: 1996
Regi: Roland Emmerich
I rollerna: Will Smith, Bill Pullman, Jeff Goldblum, Robert Loggia, Viveca A. Fox, Randy Quaid, James Rebhorn
Handling: Ett rymdskepp närmar sig jorden. Ur det lösgör sig några farkoster som placerar sig över jorden. USA:s president flyr med bl.a. datageniet David. Tillsammans planerar de en kupp för att återta makten på jorden.
Omdöme: Det blir inte så mycket större än så här. Rymden anfaller jorden. USA:s president iklär sig rollen som hjälte. Vita huset sprängs i bitar. Så här på rak arm känns det som det bara är Michael Bay som gjort lika många storfilmer av det här slaget som Roland Emmerich. Dock är Emmerich ganska ohotad när det gäller domedagsfilmer av det här slaget.
Till en början känns det ganska ryckigt när alla karaktärer ska introduceras. Några jätterymdskepp närmar sig jorden med stormsteg, men varje gång en ny karaktär introduceras börjar man liksom om från början. Karaktärerna kastas inte in i kaoset med en gång utan de är glatt ovetande om vad som väntar dem innan de får syn på kaoset. Det tar därför ett tag innan man kommer in i filmen.
Jag var lite osäker på om det skulle vara en lättsam film med en massa konstiga och korkade skämt mest hela tiden för att lätta upp stämningen. Två karaktärer dyker upp som gör att man blir lite fundersam. Dels är det Marty (Harvey Fierstein), en kollega till David (Jeff Goldblum) som är väldigt uppspelt och småjobbig. Dels är det piloten Russell Casse (Randy Quaid) som påstår att han för tio år sedan blev bortförd av utomjordingar. Speciellt Randy Quaid hade jag gärna varit utan, även om hans karaktär fyller en funktion längre fram. Men det kunde ha varit vem som helst.
Lite kul att Robert Loggia, som spelar general William Grey som hela tiden är i nära kontakt med presidenten, blev väldigt upprörd en dag under inspelningarna och vägrade filma. En av filmens producenter hade några dagar tidigare tipsat honom om en film för att inspireras och se vilken typ av film de höll på att göra. Istället för att tipsa honom om katastroffilmen Airport (1970) hade han av misstag tipsat om parodin Airplane! (1980). Loggia hade hyrt filmen och blivit upprörd över att han skulle vara med i en parodi...
Någon direkt parodi är det inte, åtminstone inte under filmens första två timmar. Det flyter på ganska bra faktiskt och effekterna är förvånansvärt välgjorda. Inte helt övertygande med vissa aliens, men skönt nog får man inte se så mycket av dem i rörelse. Filmens sista halvtimme när piloten kapten Hiller (Will Smith), dataexperten David (Jeff Goldblum) och självaste presidenten (Bill Pullman) ska rädda världen blir lite för mycket och här tappar filmen. Men man har sett värre och sämre filmer i genren. Så länge man tar det hela för vad det är och inte förväntar sig för mycket är det inte så pjåkigt.
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.9
Nääää, nu är du allt lite snål tycker jag ;) För en som såg den här på bio när det begav sig var det så jäkla maffigt! Jag har inte ens några problem med att ta humorbitarna. Och talet. TALET! ;)
SvaraRaderaSofia: Tyckte den funkade förvånansvärt väl under stora delar av filmen. Det blev lite väl mycket mot slutet, men effekterna håller fint och man blev underhållen i drygt två timmar.
RaderaOm man stänger av 90% av hjärnan funkar filmen fint.
SvaraRaderafilmitch: Exakt, känner man för en lättsam film funkar den fint (även om det blir lite för mycket när presidenten ska vara med och leka mot slutet, haha).
Radera