lördag 25 juli 2015

Brubaker



Titel: Brubaker
Genre: Drama
Land: USA
År: 1980
Regi: Stuart Rosenberg
I rollerna: Robert Redford, Yaphet Kotto, Jane Alexander, David Keith, Joe Spinell, Morgan Freeman, M. Emmet Walsh

Handling: Ett verklighetsbaserat fängelsedrama om den nytillträdde fängelsedirektören Henry Brubaker som kommer till fängelset förklädd till fånge. Varken fångarna eller vakterna känner till detta vilket gör att Brubaker får tillfälle att se hur saker och ting verkligen fungerar på fängelset. När han sedan avslöjar sin identitet, tillträder jobbet som fängelsedirektör och börjar genomföra reformer för att stoppa korruptionen, möter han ett starkt motstånd från vakterna, de lokala affärsmännen och politikerna. Det är många som har mycket att förlora på den principfaste Brubakers reformer...

Omdöme: Tittar man på regissören Stuart Rosenbergs karriär var det främst TV-jobb som gällde på diverse serier. Sen kom storfilmen Cool Hand Luke (1967) och ett uppsving bland hans filmer var att vänta. Så blev det tyvärr inte, även om han gjorde halvkända filmer som The Laughing Policeman (1973), The Amityville Horror (1979) och The Pope of Greenwich Village (1984). Denna film om Brubaker skulle dock bli hans näst mest kända (Oscarsnominerad för bästa manus).



Henry Brubaker (Robert Redford) är den nye fängelsedirektören på Wakefield-fängelet i södra USA. Men under sina första dagar på fängelset är han en av fångarna. På så vis lär han sig hur fängelset sköts och vad som egentligen försiggår innanför murarna. Han finner ett ohållbart system där övergrepp och korruption är vardagsmat. Något som skiljer detta fängelse från många andra är att det inte finns några riktiga vakter. Vakterna består istället av fångar som blivit "trustees". De får bära vapen och får bo separat (bättre) än de vanliga fångarna.



Att det hela fungerar är faktiskt smått fantastiskt. Att de beväpnade fångarna som agerar vakter inte bestämmer sig för att göra revolt känns väldigt konstigt. Många av dem är livstidsfångar, vilket innebär att de inte har något som helst att förlora. Brubaker tänker dock ändra på rutinerna och rensa upp bland korruptionen, inte bara inne på fängelset utan även hur affärerna sköts. Det är nämligen en hel del tjänster och gentjänster, vilket innebär att pengar hamnar i fel fickor istället för att investeras i att rusta upp fängelset.



En av filmens styrkor är skådespeleriet där man inte direkt kan klaga på någon och där de flesta är så där passande och slitna som de ska vara. En annan styrka är den autentiska känslan man skapar. Eftersom regissören lyckades bra med detta i den tidigare nämnda fängelsefilmen Cool Hand Luke, blir man inte överraskad att det även funkar här.



Däremot är detta inte alls en lika bra film som Cool Hand Luke, långt därifrån. Detta är en ojämn film som både har problem med tempot och klippningen. Förutom att filmen tar en halvtimme på sig att komma igång och känns småseg den sista halvtimmen, hoppar man många gånger in mitt i en scen utan att ha förklarat vägen dit. Känns antingen som man klippt ner speltiden eller att man helt enkelt inte berättat storyn tillräckligt bra. Dessutom leder det ingenvart. Det som var på gång rinner mest ut i sanden. Det är förvisso en del av budskapet, men man känner mest "jaha, var det inte mer än så här?" när filmen slutar efter drygt två timmar.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.1

2 kommentarer:

  1. Såg denna på bio och har sett den igen på tv eller vhs - klart duglig film men inget mästerverk. Det var väl en av de sista stora filmerna med ett socialt budskap från den tiden och den känns mer 70 än 80 tal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. filmitch: Ja, helt klart mer 70- än 80-tal över filmen. Den har en del budskap, men man känner aldrig riktigt så starkt som man borde göra. Duglig film värd att se om man gillar Redford eller fängelsefilmer.

      Radera