onsdag 14 oktober 2015

Me and Earl and the Dying Girl



Titel: Me and Earl and the Dying Girl
Genre: Drama/Komedi
Land: USA
År: 2015
Regi: Alfonso Gomez-Rejon
I rollerna: Thomas Mann, Olivia Cooke, RJ Cyler, Jon Bernthal

Handling: Greg glider fram genom sitt sista år på high school så anonymt som möjligt, undviker sociala interaktioner medan han i hemlighet gör livfulla, bisarra filmer med Earl, hans enda vän. Men både hans anonymitet och vänskap hotas att rivas upp när hans mamma tvingar honom att bli vän med en skolkamrat med leukemi.

Omdöme: Moderna ungdomsfilmer har oftast svårt att fånga mig som många 80-talare gjorde/gör. Med det sagt betyder det inte att det inte kan dyka upp ny, bra ungdomsfilm lite då och då. Denna film hade fått fin kritik och baseras på en bok med samma namn av Jesse Andrews, som även skrivit manuset här. För regin står Alfonso Gomez-Rejon som här gör sin blott andra långfilm (den första var en skräckfilm).



Greg (Thomas Mann) är historiens huvudperson och är den som berättar historien om sig själv, sin vän Earl (RJ Cyler) och den döende tjejen Rachel (Olivia Cooke). Gregs mamma har nämligen fått reda på att Gregs skolkamrat Rachel drabbats av leukemi. Greg känner Rachel, men de är inte vänner och umgås inte direkt. Men nu tvingas han att besöka Rachel och hålla henne sällskap.



Till en början är relationen mellan Greg och Rachel ganska krystad. Hon vet att han blivit "tvingad" att umgås med henne, men samtidigt har hon inte så mycket emot det. Han är ärlig och hon får annat att tänka på ett tag. Givetvis uppstår en djupare vänskap dem emellan ju mer de umgås med varandra. Hon får även träffa Earl och blir den första som får titta på filmerna de gjort tillsammans. Greg är nämligen ett filmfreak efter att ha växt upp med en pappa som inte minst matat honom med europeisk film, som t.ex. Werner Herzog.



Jag vet inte riktigt vad som gör att filmen (och boken, förmodar jag) blivit omtyckt. Det är inte tillräckligt annorlunda, bra eller intressant för att vara bättre än vad man sett tidigare. Den försöker vara lite udda med både karaktärerna och bildspråket, men det fångar inte tag i mig. Inte gör det saken bättre att huvudpersonen Greg inte är den mest sympatiska personen. Han må inte vara jobbig, mest blek och tråkig.



En sak som borde göra honom (och filmen) mer sympatisk är så klart hans kärlek för film. Men att se några taffligt gjorda filmer baserade på kända titlar håller inte riktigt. Den där kärleken till film som jag hade önskat finns inte direkt där. Visst blir Greg lite mer sympatisk när filmen lider mot sitt slut och han visar sig vara en god vän till Rachel. Men jag känner inte särskilt mycket under filmens gång. Aldrig jätterolig, aldrig jättegripande. Halvbra helt enkelt, inte mer.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.9

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar