fredag 4 december 2015

Remember Me



Titel: Remember Me
Genre: Drama/Romantik
Land: USA
År: 2010
Regi: Allen Coulter
I rollerna: Robert Pattinson, Emilie de Ravin, Chris Cooper, Pierce Brosnan, Lena Olin

Handling: Tyler är en ung man med ett ansträngt förhållande till sin far efter en familjetragedi. Tyler tror inte att någon någonsin skulle kunna förstå det han genomlevt, tills den dag han stöter på Ally. Mot sin vilja dras Tyler till Ally och snart kan han inte kämpa emot sina känslor för henne.

Omdöme: Tyler (Robert Pattinson) närmar sig 22-årsdagen och kan inte sluta tänka på sin äldre bror som för några år sen begick självmord när han var 22 år. Hans föräldrar har skiljt sig och relationen till fadern Charles (Pierce Brosnan) är minst sagt ansträngd. Tyler tycker att pappa Charles är mer upptagen med sina affärer på Wall Street än att bry sig om honom och i synnerhet Tylers lillasyster, 11-åriga Caroline.



Ally (Emilie de Ravin) har själv gått igenom en familjetragedi då hon bevittnade mordet på sin mor. Det har nu gått tio år sen dess och hon har under omständigheterna vuxit upp till en positiv tjej som lever livet till fullo. Hennes far är New York-polisen Neil (Chris Cooper) som gjort sitt bästa med att uppfostra dottern. Tyler börjar dejta Ally bakom ryggen på hennes pappa Neil. Det finns en anledning till varför han vill dejta henne - för att ge igen för att Neil arresterade honom efter lite tumult dem emellan.



Personligen har jag hållit mig undan Twilight-sagan som gjorde Robert Pattinson känd. När man ser honom här känns han ganska gedigen i sin roll som Tyler. Han har ett något udda utseende, men stör mig inte nämnvärt, vilket jag hade befarat att han skulle göra.

Intressant nog har man de gamla rävarna Chris Cooper och Pierce Brosnan i de två pappa-rollerna. Båda får en del att jobba med och de ger utan tvekan filmen lite mer tyngd, något jag inte riktigt hade förväntat mig på förhand.



Detta är en tyngre film än man skulle kunna tro. Då syftar jag inte bara på Tylers och Allys bakgrundshistoria. Det är nämligen som så att filmen avslutas med en händelse som knyter ihop allt och ger en faktiskt lite rysningar. Detta trots att man anar vart det ska ta vägen. Papporna och Tylers lillasyster Caroline får även betydande roller i dramat. Det blir därför mer än bara en romantisk historia mellan Tyler och Ally, och det gillar jag. Upplösningen höjer en del och filmen är ganska stämningsfull, utan att för den delen vara direkt minnesvärd.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.2

4 kommentarer:

  1. Det är väl rätt många som tycker att slutet är billigt exploaterande för att ge filmen mer tyngd än den har. Jag håller dock med dig om att det funkar just för att man ser det komma genom hela filmen så man ser allt genom en diffus ångestdimma. Håller också med om att särskilt Pierce Brosnan gör en av sina bästa roller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Carl: Jag hade inte läst något om filmen innan jag såg den (åtminstone inga åsikter) så jag var ovetandes om slutet. Men vi tyckte alltså ganska lika om att det faktiskt funkade med tanke på att man såg det komma.

      Radera
  2. Jag har hört tillräckligt gott om den här filmen för att den ska stå hemma i hyllan, trots min pattinson-antipati. Du tycks ju instämma, det lovar gott

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sofia: Jag hade inga tidigare erfarenheter av Pattinson så det kan också bidra till att den/han funkade :)

      Radera