söndag 24 januari 2016

Beasts of No Nation



Titel: Beasts of No Nation
Genre: Drama/Krig
Land: USA
År: 2015
Regi: Cary Fukunaga
I rollerna: Abraham Attah, Idris Elba, Emmanuel Nii Adom Quaye, Kurt Egyiawan

Handling: Den unge pojken Agu separeras från sin familj i ett inbördeskrigsdrabbat land. Han flyr ut i den västafrikanska djungeln, där han blir rekryterad av rebellstyrkan NDF.

Omdöme: När filmen drar igång och två unga pojkar tittar på andra ungar som spelar fotboll och sen försöker sälja saker, får jag känslan av att det här kan bli en film i stil med City of God (2002). Ganska tidigt kommer jag dock på andra tankar. Det är inte en film som greppar tag i en på samma sätt och snart går den även över till att bli något helt annat. Det blir snarare en blandning mellan War Witch (2012) och sovjetiska klassikern Come and See (1985). Filmer om krigets fasor.



Agu (en duktig Abraham Attah) blir en dag av med allt som han håller kärt här i livet. Hans stad blir en krigszon och han måste fly för sitt liv in i djungeln. Där hamnar han i händerna på rebellerna NDF med en grym befälhavare (Idris Elba, som även han är bra) som tar honom under sina vingar. Det blir början på en krävande resa för Agu som lär sig att lyda sin befälhavare i alla väder och inte minst att döda. Han har inget annat val än att göra som han blir tillsagd om han vill behålla sitt liv. Dessutom blir det en chans att hämnas på de som sägs ha tagit allt ifrån honom.



Jag måste säga att det tar ett tag innan man kommer in i filmen helt och hållet. Inte för att den är dålig, men för att det per omgående är en så uppgiven känsla man får. Krig är alltid meningslöst, men många historier har ändå något hopp som ger det hela en mening. Här finns inte något sånt. Lille Agu måste snabbt stänga av allt som heter känslor och medlidande. Han blir en mördarmaskin, tar droger och blir allmänt avtrubbad, vilket förmodligen är enda sättet att ta sig igenom helvetet han går igenom. Han blir helt enkelt ett djur precis som alla andra.



Det här är en obarmhärtig inblick i en situation för många människor, inte minst i afrikanska länder. Ingen sida är god och unga rekryteras så tidigt som möjligt för att kunna hjärntvättas och formas. Det blir en film som växer under filmens gång och visar att Cary Fukunaga är en regissör som har ett stort register. Inte bara att han regisserat och skrivit manuset (baserat på en bok), han har även stått för filmens foto. Hans debutfilm Sin nombre (2009) gillade jag lite mer då man kände mer för huvudpersonen, men även detta är en klassfilm. Saken är bara den att den inte tilltalar mig tillräckligt mycket för ett högre betyg.



4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.8

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar