lördag 2 januari 2016

To Catch a Thief



Titel: To Catch a Thief / Ta fast tjuven
Genre: Mysterium/Romantik/Komedi
Land: USA
År: 1955
Regi: Alfred Hitchcock
I rollerna: Cary Grant, Grace Kelly, Jessie Royce Landis, John Williams

Handling: Amerikanen John Robie har lämnat livet som juveltjuv bakom sig och lever nu ett respektabelt liv på franska Rivieran. När en våg av juvelstölder inträffar, faller misstankarna genast på Robie som bestämmer sig för att finna tjuven och rentvå sitt namn.

Omdöme: En Hitchcock-film jag endast hade sett en gång och mindes inget från den. Inte mer än att Cary Grant och Grace Kelly ställs mot varandra och att den utspelar sig på franska Rivieran, vilket alltid är trevligt. Dock ej någon av Hitchcocks mer minnesvärda filmer - eller?



Efter att den f.d. juveltjuven John Robie (Cary Grant), även kallad "The Cat" blir misstänkt för en våg juvelstölder på hotellen på franska Rivieran, bestämmer han sig för att rentvå sitt namn när polisen (och alla andra) misstänker honom. Med hjälp av en försäkringsagent tar han reda på vilka värdefulla smycken som befinner sig i området och vilka ägarna är. Han träffar då den rika Jessie Stevens (Jessie Royce Landis) och hennes dotter Frances (Grace Kelly) som han genast charmar. De vet dock inte att han är en gammal juveltjuv...



Franska Rivieran, Alfred Hitchcock, Cary Grant och Grace Kelly - det borde vara ett recept för succé. Riktigt så blir det inte. Filmen känns av någon anledning rätt så oinspirerad. Det saknas ett driv i storyn där man aldrig riktigt känner att historien kan tas på så stort allvar. Samtidigt blir den inte tillräckligt rolig eller romantisk för att man ska acceptera att den inte har mer spänning. Det var förvisso hans första film efter klassfilmerna Dial M for Murder (1954) och Rear Window (1954), så han ville nog göra något lättsammare - och kanske ta lite semester.



Ett problem är att man inte har några bra sidokaraktärer vid sidan av huvudpersonerna. Frances mamma Jessie är förvisso helt ok och lite smårolig, inte minst med hennes kommentarer riktade mot John Robie. Bl.a. säger hon att han vore en man för henne, bara hon var yngre. Ok, Jessie Royce Landis som spelade Jessie var åtta år äldre än Cary Grant (som var 51). Men å andra sidan var han 25 år äldre än Grace Kelly som han här blir romantiskt involverad med. Det roliga är dock att det inte var menat som ett skämt från Jessies sida. Det var även helt ok från hennes sida att han började dejta dottern.



Något som är synd är att man inte riktigt tar tillvara på att det utspelas på franska Rivieran. Eller rättare sagt, man bjuds på flera fina vyer över franska Rivieran, men man har även filmat mycket i studio (trots att det utspelar sig utomhus med franska Rivieran i bakgrunden). Det var vanligt på den här tiden, men här blir det extra störande när man kunde ha skippat det mesta av det och istället filmat direkt på plats när man ändå var där. En annan sak som inte går hem är musiken som definitivt inte kommer upp i Bernard Herrmann-klass (som jobbade med Hitchcock på flera av hans främsta filmer, dock inte här). Precis som storyn så är den oftast oinspirerad och för lättviktig.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar