lördag 30 april 2016

The Sicilian Clan



Titel: Le clan des Siciliens / The Sicilian Clan / Den sicilianska klanen
Genre: Kriminaldrama
Land: Frankrike
År: 1969
Regi: Henri Verneuil
I rollerna: Jean Gabin, Alain Delon, Lino Ventura, Irina Demick

Handling: Roger rymmer från fängelset med hjälp av en siciliansk familj och tillsammans med dem börjar han planera en till synes omöjlig kupp.

Omdöme: Tre av de stora franska skådespelarna har samlats i samma film. Jean Gabin är Vittorio Manalese, ledaren av en kriminell siciliansk familj. Alain Delon är Roger Sartet, en morddömd stortjuv som får hjälp av Vittoria att rymma under en fångtransport. Lino Ventura är Le Goff, poliskommissarien som är dem på spåren. Två kvinnor kommer också spela en betydande roll. Dels Rogers syster Monique och dels Jeanne, Vittorios svärdotter. Båda kan leda Le Goff till den förrymde Roger.



Det första man lägger märke till är den lite speciella musiken av Ennio Morricone. En något lekfull melodi som känns lite som en blandning mellan titelmelodin till Jönssonligan och en spaghettivästern. Denna melodi tillsammans med en, max två till återanvänds flera gånger under filmens gång. Det ger filmen en harmonisk känsla, trots att det är en relativt hård film utan så mycket humor.



Historien bör sägas är ganska jämnbra filmen igenom. Till en början är det Alain Delon och hans Roger Sartet som fokuset ligger på. Men efter hans rymning övergår det alltmer till en film om Jean Gabin och Lino Ventura. Filmen påminner förresten en del om ett annat franskt kriminaldrama (även den med Alain Delon) som kretsar kring tre män som är inblandade i en kupp. Den filmen heter Le cercle rouge (1970) och är nog också en bättre och lite mer känd film.



Här är det en kupp som planeras mot ett flygplan som ska transportera en stor mängd värdefulla smycken till en utställning i New York. Roger och Vittorio planerar att genomföra kuppen när planet flyger från Rom mot New York med mellanlandning i Paris. Eftersom den dyrbara lasten ska transporteras ombord ett vanligt passagerarplan, har gänget inga större problem med att vara ombord planet. Givetvis något som aldrig skulle hända idag, men säkerhetsrutinerna såg lite annorlunda ut på den här tiden.



Själva kuppen är inte så jättemärkvärdig, förutom hur de tänkt avsluta kuppen på. Uppbyggnaden, avslutningen av kuppen och efterspelet där Roger, Vittorio och Le Goff gör upp är dock klart tillfredsställande. Om man sen lägger till Morricones trevliga musik (om än inte hans mest framstående verk) och den typiska 60-tals känslan i form av inte minst färgerna (allt verkar gå i färgerna gult, orange, rött och brunt), så får man en gemytlig liten film som inte går till historien som den bästa kuppfilmen men trots allt sevärd. Stark trea till svag fyra.


Alain Delon som Roger Sartet


Jean Gabin som Vittorio Manalese


Lino Ventura som Le Goff

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.4

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar