måndag 14 november 2016

Irréprochable / Faultless



Titel: Irréprochable / Faultless
Genre: Drama/Thriller
Land: Frankrike
År: 2016
Regi: Sébastien Marnier
I rollerna: Marina Foïs, Joséphine Japy, Jérémie Elkaïm, Benjamin Biolay

Handling: Constance tvingas återvända till sin hemstad efter att ha blivit arbetslös i Paris. När hon söker jobb på sin gamla mäklarfirma och blir ratad för en yngre kvinna blir hon desperat. Sakta men säkert börjar bägaren rinna över för henne...

Omdöme: När jag fick upp ögonen för den här filmen kände jag att det kunde vara något i stil med några andra franska filmer, närmare bestämt Le couperet (2005) och L'adversaire (2002). I båda fallen handlar det om en man med familj som förlorat jobbet och istället för att berätta för familjen åker han till "jobbet" varje dag när han i själva verket försöker hitta ett nytt jobb.



Här handlar det istället om Constance (Marina Foïs), en kvinna runt 40 utan familj, men situationen är ändå snarlik då hon inte berättar hela sanningen för sina gamla vänner när hon återvänder till sin hemstad efter att ha varit borta i flera år. Hon verkar vara en positiv och social person, men man märker inte minst på Philippe (Jérémie Elkaïm), en gammal mäklarkollega och älskare att han inte är överförtjust att se henne igen. Exakt vad det beror på får man fundera på ett tag.



Constance är tillbaka i sin hemstad för att försöka få tillbaka jobbet på mäklarfirman hon jobbade på tidigare. Men chefen ger istället jobbet till 20-åriga Audrey (Joséphine Japy) som är villig att bara jobba för kommission då det är hennes första jobb. Under tiden som Constance försöker få "tillbaka" jobbet, har hon svårt att få tiden att gå. Utan särskilt mycket pengar blir det mest att träna, springa och ha grovt sex med en främling hon träffade på tåget på väg till hemstaden. Sakta men säkert klarnar det att Constance inte är helt emotionellt stabil.



Under stora delar av filmen undrar man när det egentligen ska hända något, något som liksom ruskar om både Constance och mig som tittare. Det tar ett bra tag, men till slut händer det. Det man väntat på sker äntligen och även om jag hade velat ha det lite tidigare så blir jag till slut nöjd eftersom filmen får till slutet. Hade det skett tidigare hade man kanske blivit besviken över slutet. Nu får man ett avslut som funkar och dessutom gör att man reflekterar över det som skett tidigare.



Är det något som höjer filmen och gör den sevärd även utan händelseutvecklingen mot slutet så är det framförallt två saker. Dels är det musiken av det franska bandet Zombie Zombie som jag inte kände till sen tidigare. Främst används en stämningsfull slinga under stora delar av filmen, men under filmens senare delar blir det lite mer variation och bra är det (inte minst under nattklubbsscenen där man prickar helt rätt). Dels är det Marina Foïs i huvudrollen som övertygar mer och mer ju längre in man kommer. Extra intressant när man får reda på att hon främst är känd som en komisk skådespelerska i Frankrike. Sen är det några småsaker under filmens gång som visar på hur Constance är som person, som visar att det nog inte står helt rätt till med henne.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.5

---

Om visningen: Anländer till visningen i god tid (runt en halvtimme innan filmen ska börja kl. 19) då filmen visas på den relativt lilla Klarabiografen i Kulturhuset på en söndag. Runt fem minuter efter att jag ställt mig för att vänta på insläppet börjar en man som jobbar för filmfestivalen gå runt till oss som väntar och meddelar att filmen kommer börja en halvtimme senare. Det har varit ett tekniskt problem med filmen innan och den ska även ha ett F2F efter filmen.

Som tur är har jag ingen film efter denna visning, men ursprungligen hade jag en som jag bytte till en annan dag (just för att jag var orolig för att inte hinna till den andra visningen). Så ingen stress. Jag går iväg och köper en kaffe på ett närliggande café, tänker jag. Väl på caféet (Espresso House) beställer jag en av deras kaffevarianter som jag är sugen på. "Tyvärr, alla våra kaffemaskiner är trasiga för tillfället så vi har bara bryggkaffe eller te". Jag tror inte riktigt jag hör rätt, speciellt som det är helt fullsatt där inne. Nåja, det verkar inte bli min kväll tänker jag och går därifrån.

Släpar mig tillbaka till Kulturhuset där jag starkt funderar på att byta biljetten mot en annan visning. Men jag har ju ändå tagit mig hit och dessutom ska det vara ett F2F efter filmen som var orsaken till varför jag valde just denna visning (de andra två visningarna har inget F2F). Jag väljer att härda ut och ställer mig nära ingången där jag sen får stå i runt en halvtimme.

Runt 19:20 är det så äntligen dags att få komma in. Så fort jag kommer in i salongen slås jag av en obehaglig lukt, ja stank. Det är verkligen instängt där inne och det verkar som om någon på filmen innan haft dålig mage och haft gaser. Inte alls trevligt med andra ord.

Det positiva i sammanhanget är att man slipper reklamen (som man börjat bli trött på då det ju alltid är samma sak på varje film). Innan filmen drar igång presenteras regissören Sébastien Marnier som ber om ursäkt för att han talar så dålig/lite engelska, men säger att de kommer ha en tolk efter filmen. Han säger även att detta är hans regidebut och hans första besök i Stockholm.

Visningen går sedan utan problem skönt nog.

Efter filmen är det ett F2F med regissören och en brittisk kille som ska agera moderator och översätta mellan franska och engelska. Han säger att vi får se hur hans skolfranska är. Redan här har jag mina farhågor. Regissören Sébastien Marnier visar sig vara en sympatisk man som berättar om produktionen, finansieringen, skådespelerskan i huvudrollen (bl.a. att hon tränade i 4 månader får rollen) osv. Inga problem där inte. Problemet ligger istället hos moderatorn som väl försöker så gott han kan, men det visar sig att han inte klarar av att översätta mer än max en mening åt gången, vissa gånger en halv mening. Det blir faktiskt ganska komiskt efter ett tag och det verkar nästan som han är lite småkorkad också på sättet han uppträder.

När publiken får ställa ett par frågor är de flesta på engelska, men en person ställer sin fråga på franska. Moderatorn ska nu översätta frågan till engelska. Men istället ber han den fransktalande personen som ställde frågan att översätta till engelska. Vad är det frågan om, tänker jag och många andra? Personen som ställde frågan kan uppenbarligen väldigt lite engelska och ber moderatorn om hjälp. Men nej, killen i publiken får försöka översätta sin egen fråga till engelska, vilket gör situationen riktigt absurd efter ett tag. Som vanligt undrar man vad Stockholm filmfestival håller på med när de har en så oprofessionell inställning till sina gäster (och publiken). Nu funkade F2F:et ändå ganska bra p.g.a. att regissören var så ödmjuk, men jag hade helt klart förstått honom om han lämnat salongen eller åtminstone blivit upprörd.

2 kommentarer:

  1. Usch då, tre attacker på samma visning! Doftattacken, trasig-kaffemaskinattacken och f2f-moderatorattacken. Alla tre välkända och ej helt idealiska. Fast den tredje, moderatorn på f2f, kunde kanske ses som komisk också? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Henke: Ja absolut var det ganska komiskt med moderatorn på denna visning. Han gjorde väl sitt bästa, men man borde valt någon mer lämplig moderator och som var proffsigare. Å andra sidan fick man lite underhållning...

      Radera