torsdag 15 december 2016

High Noon



Titel: High Noon / Sheriffen
Genre: Västern
Land: USA
År: 1952
Regi: Fred Zinnemann
I rollerna: Gary Cooper, Grace Kelly, Lloyd Bridges, Lee Van Cleef

Handling: Will Kane skall precis avsluta sin tjänst som sheriff och lämna staden med sin nyligen äktade fru. Dock dyker ett farligt gäng upp i staden och inväntar sin ledare som precis släppts från fängelset och vill hämnas på Kane. Kane försöker nu desperat få medborgarna i staden att hjälpa honom.

Omdöme: Det är inget snack. Detta räknas inte bara som en klassisk västern utan det är också en bra sådan. Gary Cooper ses i huvudrollen som sheriffen Will Kane som står inför en smått omöjlig uppgift. Han har precis gift sig med sin älskade Amy (Grace Kelly) och ska sluta som sheriff i staden som han lyckats rensa upp och gjort till en bra plats att leva i. Tre farliga män från ett känt gäng har ridit in i staden och väntar på tågstationen. Det visar sig att deras ledare Frank Miller har blivit frisläppt och är på väg med tåget som anländer kl. 12.



Will och alla andra i staden vet mycket väl vad gänget och Frank Miller vill. De vill hämnas på Will för att han grep och såg till att Frank Miller dömdes till döden. Men något har gått snett och Frank Miller har nu släppts och vill genast hämnas. Will har två val. Antingen tar han sin fru och flyr. På så vis undviker han en konfrontation med dödlig utgång, men kommer aldrig kunna känna sig säker. Eller så stannar han och gör upp i en blodig duell på liv och död. Han väljer att stanna, något hans fru inte kan acceptera. Will är nu ensam mot fyra män - om han inte kan lyckas övertala någon eller några i den lilla staden att hjälpa honom.



När jag såg denna klassiska västern första gången för länge sen minns jag bara att jag inte tyckte den var någon favorit, även om den var bra. Riktigt varför jag kände så var jag inte säker på. Därför var jag nyfiken, men trots allt även lite reserverad. Det visar sig till slut att filmen inte har många svagheter, för den är riktigt bra. Samtliga karaktärer spelas bra och gör att filmen inte har några svackor då Will hela tiden tittar på klockan när det hela rullar fram i realtid.



Det finns dock en bov i dramat och det misstänkte jag redan under förtexterna när namnet Dimitri Tiomkin dyker upp. Denna ryskfödde kompositör har jag ofta haft lite svårt för och mycket riktigt visar det sig bli samma sak här. Hans musik må inte direkt vara dålig, men den har två stora problem. Dels passar den inte riktigt med vad man tar del av och dels blir den alldeles för dominant och skrikig. Flera gånger dras det på för fulla muggar som gör att vad som sker i bild blir sekundärt. Den ska inte vara så dominant som den blir här. Nu förstör den faktiskt mer än den gör nytta (vilket bra musik gör för en film).



Detta är en film som gör mycket rätt, minus musiken då. Man känner också att en som Sergio Leone inspirerades och lånade ett par saker härifrån. En är t.ex. själva väntandet på tågstationen, en annan är några kameravinklar där bl.a. de tre i gänget alla är med i närbild och så är det så klart Lee Van Cleef (som dock inte har någon större roll här) som skulle bli en framstående person i två av Leones klassiska västernfilmer under 60-talet. En inspirationskälla alltså och det kan man förstå. Tänk bara vad filmen kunde ha blivit med mer passande och bättre musik. Då hade det blivit mer än en svag fyra...

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
2 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 8.0

2 kommentarer:

  1. Japp, mycket bra.

    https://bilderord.wordpress.com/2016/04/13/high-noon-1952/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd bara att musiken skulle in och förstöra lite för mycket...

      Radera