tisdag 6 december 2016

The Eyes of My Mother



Titel: The Eyes of My Mother
Genre: Drama/Rysare
Land: USA
År: 2016
Regi: Nicolas Pesce
I rollerna: Kika Magalhaes, Will Brill, Diana Agostini, Paul Nazak

Handling: Unga Francisca lever på en ödslig gård där hon växer upp under destruktiva förhållanden med en mamma som varit ögonkirurg och lärt henne allt om kroppens anatomi och att vara orädd för döden. En dag besöker en mystisk man huset. Fasansfulla händelser traumatiserar Francisca för livet men väcker också en nyfikenhet hos henne som leder henne in i mörkret.

Omdöme: Det finns en rad olika typer av skräckfilmer och rysare. De allra flesta har övernaturliga inslag (eller så känns det åtminstone). När det så kommer en film som denna som inte har sådana inslag är det nästan så man sitter och väntar på att det ska komma något övernaturligt. Faktiskt skönt när det inte sker. Istället blir det en mer krypande psykologisk stämning som utforskar det mänskliga psyket. Att filmen är i svartvitt ger det en konstnärlig touch som känns rätt. Den påminner en del om Roman Polanskis tidiga film Repulsion (1965), även om de skiljer sig åt en hel del rent handlingsmässigt.



Francisca (Kika Magalhaes) har växt upp med en portugisisk mamma som var ögonkirurg i Portugal och en amerikansk pappa. De bor på en ödslig gård någonstans i USA där en traumatisk händelse förändrar Franciscas liv för alltid. Hon är uppenbarligen en något udda tjej redan som barn så hennes naturliga instinkt är inte att bli ledsen och upprörd, utan att utforska och ta till sig i ögonblicket. Det gör att hennes liv blir allt annat än normalt när hon växer upp. Hennes törst måste liksom släckas - med blodigt resultat.



Att det är en något konstnärlig rysare förstår man ganska tidigt med tanke på att filmen är filmad i svartvitt. Den har också detaljer som gör att man känner att den är ganska genomtänkt, men samtidigt hade man önskat mer. Det känns nämligen som idéerna finns där och många scener funkar fint på egen hand, men där man saknar något för att helheten ska bli bättre. På många sätt känns det som man inte riktigt är närvarande utan snarare en åskådare. Det blir inte en intensiv känsla som man skulle önska sig.



Det man kanske saknar mest är att filmen inte riktigt har den där stämningen som kunde ha varit där. Visst är det en ganska kuslig atmosfär med tanke på det svartvita fotot och Franciscas iskalla beteende. Men man hade kunnat få ut mer av stämningen som hade gjort det här till en ännu bättre filmupplevelse. Nu får man en något annorlunda och konstnärlig rysare som är värd en titt, men potentialen för något ännu större fanns definitivt där.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.7

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar