onsdag 25 januari 2017

Passengers



Titel: Passengers
Genre: Sci-Fi/Äventyr/Romantik
Land: USA
År: 2016
Regi: Morten Tyldum
I rollerna: Chris Pratt, Jennifer Lawrence, Michael Sheen, Laurence Fishburne

Handling: Resan för två passagerare ombord på ett rymdskepp, som transporterar dem till ett nytt liv på en annan planet, tar en livsfarlig vändning när deras stasiskapslar av någon mystisk anledning väcker dem 90 år innan de når sin destination. Medan Jim och Aurora försöker lösa mysteriet bakom det tekniska felet, börjar de bli förälskade i varandra, utan att kunna motstå attraktionen som finns mellan dem. Samtidigt hotas deras liv av att skeppet håller på att haverera och av sanningen bakom deras för tidiga uppvaknande.

Omdöme: När en man väcks ur sin djupsömn ombord ett enormt rymdskepp, inleds en fantasifull situation som leder till flera frågor och intressanta situationer. Han är Jim (Chris Pratt) och har vaknat upp efter att hans sovkapsel gått sönder. Förvirrad av sitt tillstånd tar det ett tag innan han upptäcker att han är ensam om att vara vaken bland de 5000 passagerarna och nästan 300 besättningsmännen.



Jim får efter ett tag tiden att gå genom att bl.a. nyttja skeppets faciliteter och "uppgradera" sitt rum. Den enda han har att prata med (förutom skeppets infotavla) är bartendern Arthur (Michael Sheen) som är en android. En dag får Jim syn på en vacker kvinna i en av kapslarna. Hon är Aurora (Jennifer Lawrence) och Jim överväger att mixtra med hennes kapsel och väcka henne, 90 år innan de egentligen ska väckas och anlända till sin nya planet. Om han gör det tar han i princip hennes liv, men det behöver hon väl inte få reda på, eller?



Filmens norske regissör Morten Tyldum hade tidigare bl.a. gjort Hodejegerne (2011) och The Imitation Game (2014), men detta var något helt annat med tanke på filmens effektbaserade upplägg. Det visar sig att det hanteras bra där effekterna aldrig tar överhanden och historien får tid på sig att utvecklas. Det blir viktigt att det visuella och upplägget kan bjuda på tillräckligt av intresse för att kompensera att man endast har ett fåtal karaktärer att följa. Precis som filmen Moon (2009) gör där man i princip endast har en karaktär att följa, men ändå blir det tillräckligt varierat och bra för att hålla intresset uppe.



Filmen funkar nog bäst under filmens första tredjedel när Jim utforskar och allt är nytt både för honom och oss som tittar. Det är många trevliga detaljer att ta del och njuta av. Under den andra tredjedelen när Aurora väcks och de två umgås och börjar få känslor för varandra funkar det också. Det är istället den sista tredjedelen där filmen tappar en del och blir lite för ordinär. Man bjuder inte på något nytt och ger tittaren precis det man är van vid. Man hade enkelt kunnat lägga in någon twist eller annan typ av överraskning som hade gjort det desto tätare och mer ovisst än vad det blir nu. Trots det en visuellt snygg och överlag oftast genomtänkt sci-fi som nosar på ett något högre betyg.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.1

Inga kommentarer: