fredag 5 maj 2017

Que Dios nos perdone / May God Save Us



Titel: Que Dios nos perdone / May God Save Us
Genre: Drama/Thriller
Land: Spanien
År: 2016
Regi: Rodrigo Sorogoyen
I rollerna: Antonio de la Torre, Roberto Álamo, Javier Pereira, María Ballesteros

Handling: Två kriminalpoliser i Madrid jagar en brutal seriemördare samtidigt som de kämpar med sina egna personliga problem.

Omdöme: Efter att ha sett Antonio de la Torre se ut som Chuck Norris i The Fury of a Patient Man (2016), ser man honom här spela en karaktär som stundtals påminner om och ser ut som Dustin Hoffman i Rain Man (1988).



Filmen är en thriller som utspelar sig i Madrid under sommaren 2011. De två poliserna och kollegorna Velarde (Antonio de la Torre) och Alfaro (Roberto Álamo) får ett intressant och omskakande fall att ta hand om när en äldre kvinna hittas död i ett trapphus. Velarde, som stammar när han pratar och är väldigt metodisk i sitt arbete (lider uppenbarligen av någon slags bokstavskombination), får en känsla av att kvinnan inte bara rånats som det först ser ut - hon har även våldtagits. Mördaren har dock visat sympati för en katt som fått en skål med mjölk i kvinnans lägenhet, något som berättar en del om mördaren.



När nästa äldre kvinna hittas död, ser Velarde och Alfaro samma modus operandi. Även denna kvinna har blivit våldtagen. Det bekymmersamma fallet med en seriemördare gör att spänningarna stiger till max under den varma sommaren. Velarde och Alfaro hamnar i bråk med två andra utredare och deras chef är föga imponerad. Samtidigt måste de två kollegorna hantera sina egna problem. Velarde är en ensamvarg, men får en chans att träffa en kvinna i byggnaden där han bor. Alfaro å andra sidan är en väldigt verbal och hetlevrad person som har en fru, tonårsdotter och en liten son där hemma som han sällan träffar.



Det blir en spansk thriller lite i samma anda som några andra bra europeiska thrillers de senaste åren, som bl.a. belgiska De Behandeling / The Treatment (2014) och spanska La isla mínima / Marshland (2014). Det blir en mörk stämning som till stor del byggs upp genom ljud- och bildspråket som liksom förtäljer att något obehagligt kan komma att hända. Det gör det också, i flera omgångar. Det blir nämligen fler mordfall och de två kollegorna har svårt att komma mördaren närmare. Samtidigt tampas de med sina egna demoner som nu blottläggs.



En av sakerna filmen lyckas väl med är att skapa stämning nästan per omgående. Även om man inte lärt känna de två huvudkaraktärerna än så bygger man upp historien tidigt. Under utredningens gång följer man även de två poliserna i deras privatliv och på så vis blir filmen inte så upprepande eller endimensionell. Intressant nog går filmen in i nästa fas, lägger liksom i nästa växel när mördaren introduceras för oss tittare. Det är en äcklig jäkel vars tillvägagångssätt är både kalkylerat, brutalt och iskallt.



När man börjar närma sig slutet av filmen har man bjudits på en del överraskningar och inte minst överraskande scener. Det är t.ex. riktigt bra gjort när någon faller och slår i huvudet eller liknande då det ser mycket realistiskt ut. Speciellt då man inte klippt sönder dessa scener utan kameran hänger kvar hela vägen. Filmens avslut innan eftertexterna börjar rulla är kanske inte perfekt. Det är inte dåligt, men lämnar en med känslan att man hade velat se lite, lite mer. Med det sagt är detta en klart bra film som under de två timmarna bjuder på en genomgående stämningsfull, tät och välspelad euro-thriller. Svag fyra.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar