fredag 25 augusti 2017

Star 80



Titel: Star 80
Genre: Drama
Land: USA
År: 1983
Regi: Bob Fosse
I rollerna: Mariel Hemingway, Eric Roberts, Cliff Robertson, Roger Rees

Handling: Verklighetsbaserad berättelse om Dorothy Stratten som 1980 blev 'Playmate of the Year'. Hon upptäcktes av den halvkriminelle Paul Snider. Han lyckades få in henne i Playboy, blev hennes manager och de gifte sig. Dorothy fick filmroller och arbetade ofta borta. Men när hon blev en större stjärna blev Snider allt elakare och mer svartsjuk.

Omdöme: Vancouver, Kanada i slutet av 70-talet. Dorothy Stratten (Mariel Hemingway) är en ung, snäll, oförstörd och naiv tjej som jobbar på snabbmatskedjan Dairy Queen. Där träffar hon på Paul Snider (Eric Roberts) som inte direkt är någon svärmordsdröm. Men Paul har en förmåga att charma, inte minst en ung och oerfaren tjej som Dorothy, med sitt sätt att prata och vara.



Hon ser sig själv inte som direkt vacker eller värd mycket för världen, något Paul snabbt slår ner. Han ser något i henne och gör det till sin uppgift att försöka få henne att bli upptäckt för fotouppdrag eller kanske tv eller film. Han får henne att gå med på att ta lite utmanande bilder och får till slut Playboy med Hugh Hefner (Cliff Robertson) intresserade.



Det blir startskottet på både dröm och mardröm för Dorothy som inte får många lugna stunder från Paul, som per automatik antar manager-rollen. Paul är driftig och får saker att hända, det kan man inte ta ifrån honom. Och han bryr sig om Dorothy, men han har svårt att hantera situationen. Han är beroende av henne på mer än ett sätt och det tär på honom och deras relation. Inte blir det bättre av att han lätt faller för småkriminella och suspekta affärer och idéer, och andra kvinnor.



Mariel Hemingway som Dorothy Stratten är inte alls dum och spelar rollen så att man känner av hennes godhet och naivitet. Hon har helt enkelt egenskaperna som rollen kräver. Cliff Robertson är ganska lik Hugh Hefner så där har man också lyckats bra med valet. Sen får han inte så mycket att jobba med som de två huvudpersonerna, men bra är han i princip alltid.



Det här är dock Eric Roberts film, ingen tvekan om det. Han lyckas kombinera sliskighet och äcklighet med charm och att man får sympatier för honom. Det är inte en person man skulle vilja ha runt sig då man känner att det kan slå slint när som helst. Samtidigt kan man på många sätt ha förståelse för hans tankesätt, även om det givetvis går för långt då något är fel på honom. Eric Roberts gör förmodligen sin allra främsta rollprestation i karriären, eller åtminstone en av dem för detta är en skådespelare som kunde vara riktigt bra när han fick bra roller att jobba med.



Regissören Bob Fosse, som tidigare bl.a. hade gjort Lenny (1974) och All That Jazz (1979), lär själv ha tyckt att Paul Snider var en så pass intressant och komplex karaktär att han valde att fokusera mer på honom än Dorothy. Och det kan man fullt förstå. Det är en film som har mer än så. Det är en gripande historia och även om man vet ungefär hur det ska sluta så lyckas den engagera. Känns dock som den kunde varit ännu lite vassare om den jobbat på vissa detaljer, som t.ex. filmens utseende och musik. På gränsen till något mer, men Eric Roberts prestation tar man definitivt med sig.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.7

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar