fredag 6 oktober 2017

Kongen av Bastøy / King of Devil's Island



Titel: Kongen av Bastøy / King of Devil's Island / Flykten från Bastöy
Genre: Drama
Land: Norge/Frankrike/Sverige/Polen
År: 2010
Regi: Marius Holst
I rollerna: Benjamin Helstad, Trond Nilssen, Stellan Skarsgård, Kristoffer Joner

Handling: År 1915 anländer Erling till ön Bastøy utanför Oslo, en uppfostringsanstalt för pojkar mellan 11 och 18 år. Anstalten styrs med förtryck och pojkarna blir utnyttjade som arbetskraft och både fysiskt och psykiskt misshandlade.

Omdöme: Tänk dig ett samhälle där ungdomar som inte sköter sig skickas iväg till en ö för att lära sig ett och annat, och samtidigt hålls borta från omgivningen. Det låter nästan för bra för att vara sant och som någon slags framtida sci-fi. Men så här kunde det se ut för 100 år sedan, närmare bestämt runt år 1915 i Norge.



Erling (Benjamin Helstad) anländer till uppfostringsanstalten Bastøy dit man endast kan ta sig via båt - och likaså därifrån så klart. Ryktet säger att han dödat någon, vilket skiljer honom från de övriga ungdomarna på ön som endast gjort sig skyldiga till mindre brott. Vissa har varit där i flera år och ingen vet hur länge de får stanna. Erling är inte sen med att bete sig rebelliskt och börjar genast försöka hitta en väg bort från ön.



På anstalten finns ett par baracker som är uppdelade i bokstavsordning. Erling hamnar i C-baracken och hans namn på ön blir C-19. Ansvarig för C-baracken är C-1, eller Olav (Trond Nilssen) som han egentligen heter. Han har varit på ön i flera år och kan snart få lämna. Det är dock upp till anstaltsdirektören (Stellan Skarsgård) och en skol- och kyrkkommitté. Anstaltsdirektörens högra hand är husfar Bråthen (Kristoffer Joner) som hör allt, ser allt och vet allt som händer. Han är också illa omtyckt av ungdomarna då han behandlar dem hårt och lite andra orsaker.



Detta är en blek historia med ett blåaktigt och liksom kallt foto som fångar stämningen väl. Det är ingen munter film man får se, den saken är säker. Det speglar också tiden på ett bra sätt. Det är lite smågrått och trist där på ön, ruggigt skulle man lätt kunna säga. Nu minns jag den inte särskilt väl, men en film som kom upp på näthinnan var svenska Ondskan (2003) där ju en kille skickas till internatskola som leder till bråk och problem. Här är det något liknande alltså.



Även om det hela är välgjort, välspelat och en del av killarna har en del glöd i sig i hopp om att komma därifrån, så saknas något. Det blir väl inte direkt engagerande och kanske lite upprepande efter ett tag. Erling får med sig några av de övriga i sitt uppror och det leder givetvis till en del spänning och dramatik. Stellan Skarsgård är stabil och återhållsam vilket funkar bra i rollen. De övriga funkar också bra. Men som sagt, filmen saknar något för att verkligen lyfta i mina ögon. En sån här film ska skapa mer känslor helt enkelt. Trea till stark trea.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar