måndag 23 oktober 2017

Neds (Non-Educated Delinquents)



Titel: Neds / Non-Educated Delinquents
Genre: Drama
Land: Storbritannien/Frankrike/Italien
År: 2010
Regi: Peter Mullan
I rollerna: Conor McCarron, Peter Mullan, Louise Goodall, Marianna Palka

Handling: Det är tidigt 70-tal i arbetarklassens Glasgow där en överviktig tonårskille försöker bryta sig loss från sitt sociala arv, men successivt närmar han sig det trasiga familjeledet.

Omdöme: Första gången Peter Mullan verkligen lämnade avtryck på mig var i Tyrannosaur (2011), men han hade även varit med i storfilmer som bl.a. Braveheart (1995) och Trainspotting (1996) skotte som han är. Som regissör hade jag sett hans vinnarfilm på Venedigs filmfestival, The Magdalene Sisters (2002). Denna film kom att vinna på San Sebastian.



Denna historia, som är inspirerad av Peter Mullans egen uppväxt i Glasgow under 70-talet, följer den unge John McGill (Conor McCarron). Han har en äldre bror som är en ökänd bråkstake i trakten och en far (spelad av Peter Mullan själv) som är en alkoholist som är allt annat än trevlig att ha i huset. John själv är en mycket duktig elev och verkar inte alls gå i samma fotspår som sin bror och far. Men en sommar några år senare förändras han och faller in i en nedåtgående spiral...



Conor McCarron i huvudrollen är duktig och känns genuin. Så är det inte med alla då det är lite blandad kvalité på prestationerna, men han är alltså bra och det mesta kretsar också kring honom. Musikvalen är på sina håll lite suspekta och fångar inte riktigt tonen i scenerna. Däremot blir det bättre längre in i filmen. När man närmar sig slutet nöjer man sig med att använda komponerad musik till filmen och då blir det desto bättre och mer stämningshöjande. Synd att man inte valde att göra så från början, alternativt använt mer passande musik tidigare under filmen.



Man har lite svårt att bli helt indragen i den här filmen. Det blir liksom svårt att känna för karaktärerna och i synnerhet John som oförklarligt går från att vara en toppelev till att bli en buse. Men det är ju det som man vill visa upp, att det finns i honom. Att det inte är något han eller andra i samma situation kanske bestämmer, utan det kommer fram när man minst anar det. Filmen har något och är inte tokig, men det blir inte förrän mot slutet som den stundtals blixtrar till. Trea till stark trea.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar