måndag 9 april 2018

The Best of All Worlds



Titel: Die beste aller Welten / The Best of All Worlds
Genre: Drama
Land: Österrike/Tyskland
År: 2017
Regi: Adrian Goiginger
I rollerna: Jeremy Miliker, Verena Altenberger, Lukas Miko, Michael Pink

Handling: 7-årige Adrian växer upp mitt i drogscenen i den österrikiska staden Salzburg. Hans mor Helga slits mellan sitt drogmissbruk och hennes kärlek och engagemang för sin son. Trots denna miljö har Adrian en lycklig och relativt normal barndom - det bästa av alla världar. Deras relation testas till det yttersta när myndigheterna blir varse om Helgas missbruk. Baserat på sanna händelser.

Omdöme: Ensamstående mamman Helga (Verena Altenberger) måste inte bara uppfostra sin 7-årige son Adrian (Jeremy Miliker) i princip ensam. Hon har även ett drogmissbruk att försöka hantera. Hennes pojkvän Günter (Lukas Miko) och deras bäste vän kallad Greken (Michael Pink) är också missbrukare, vilket gör det svårt för Helga att ta sig ur sitt mångåriga missbruk även om hon skulle vilja.



Adrian är en glad och energisk pojke som går i skolan och har det mesta en liten pojke ska ha. Hans mamma Helga älskar honom uppenbarligen och de båda hittar ofta på saker tillsammans i Salzburg där de bor i en lägenhet. Men dagligen kommer Günter och vännerna på besök för att supa, röka och ta droger mitt framför Adrian. Nu är det relativt lugna hemmafester, men Adrian har ändå en fantasivärld han flyr till med jämna mellanrum. Han fantiserar om hur han är en äventyrare som utforskar och försöker ta kål på en farlig demon. Uppenbarligen är det mammans drogmissbruk som är demonen i fråga.



Det är inte renodlad drogmisär som man skulle kunna tro. Mamma Helga är för det mesta en omtänksam och ansvarstagande förälder, men som drogmissbrukare är hon vissa gånger oberäknelig. Eftersom de får myndigheterna efter sig måste de försöka hålla skenet uppe av att allt är i sin ordning. Adrian har ingen anledning att klaga eller ljuga, han har det trots allt bra (han känner ju inte till något annat liv). Fast hela sanningen behöver han så klart inte berätta när någon frågar...



Historien utspelar sig under 90-talet i Salzburg, Österrike. Det finns en anledning till det och det är att det hela baseras på sanna händelser, något jag inte hade koll på på förhand, men som förklaras på slutet. Vad som är extra intressant är att det inte bara bygger på sanna händelser. Adrian Goiginger har nämligen både skrivit manuset och regisserat sin berättelse. Kan tänka mig att det fungerat som lite terapi för hans del, men även som en hyllning till sin mor Helga.



Filmen blir något gripande och har ett par starka scener mot slutet, men det hade behövts lite mer under resten av filmen för att verkligen bli minnesvärt. Filmen håller en ganska jämn nivå mest hela tiden där det blir något upprepande då stora delar av handlingen utspelar sig i lägenheten. Det blir en del tjafs mellan Helga, Günter, Greken och någon annan medan Adrian får ta del av allt utan att ha någonstans att fly. Det är här hans fantasivärld gör sig påmind, något som utmynnar i den mest gripande sekvensen när man närmar sig slutet. Inte alls tokigt med en bra avslutning som får en att känna. Trea till stark trea.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 8.2

---

Sågs under 25:e upplagan av DEF - Dagar av Europeisk Film.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar