söndag 15 april 2018

The Other Me



Titel: Eteros ego / The Other Me
Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: Grekland
År: 2016
Regi: Sotiris Tsafoulias
I rollerna: Pigmalion Dadakaridis, Dimitris Katalifos, Manos Vakousis, François Cluzet

Handling: Aten skakas av fem till synes olösbara mord. För att lösa de mystiska dödsfallen tar en konfunderad polisavdelning hjälp av Dimitris Lainis, en ung kriminologiprofessor med Aspergers syndrom. Deras enda ledtråd är citat av Pythagoras och siffran 220...

Omdöme: En grekisk seriemördarfilm, kan det vara något tro? Dimitris Lainis (Pigmalion Dadakaridis) är en duktig kriminologiprofessor i Aten. När polisen behöver hjälp för att försöka lösa ett par mordfall som verkar vara utförda av samma gärningsman, rekommenderas Dimitris av sin mentor. Dimitris är autistisk, vilket gör att han inte har något socialt liv att tala om, utan är istället helt uppslukad av att forska om seriemördare.



Ganska tidigt i filmen när det andra eller tredje mordet sker, är det svårt att inte tänka på Se7en (1995) med tanke på att mördaren lämnar text skriven med offrets blod på brottsplatserna. Texten är citat av matematikern och filosofen Pythagoras. Till dessa citat länkar Dimitris siffran 220 som blir återkommande i utredningen. Men vad betyder det egentligen och kan det föra honom och polisen närmare motivet och mördaren? Han får till slut hjälp av den franske matematikern och experten på grekisk historia, Marcel de Chaffe (François Cluzet).



Även om tankarna till en början går till Se7en (1995), blir det hela nästan mer som en form av klassisk giallo-historia där mördaren klädd i svart dödar sina offer med olika tillvägagångssätt och lämnar gåtor till den handfallna polisen. Dimitris luskar i det hela, men har svårt att komma fram till något konkret.



Det blir mer av ett mordmysterium än en spännande thriller, vilket inte behöver vara fel, men här hade man önskat sig mer nerv. Man får ta del av några av mordfallen, men då man inte följer mördaren hamnar allt fokus på Dimitris och hans trista liv. Det enda han har, förutom att gräva ner sig i mordfallen, är hans far som ligger döende på sjukhus. Det är inte mycket att glädja sig över.



Filmen har en genomarbetad story och en del tyngd, men det blir inte så bra som det kunde ha blivit. Huvudkaraktären Dimitris är lite för trist och man hade önskat att han hade uppvisat fler intressanta eller åtminstone udda karaktärsdrag. Det blir som tidigare nämnts inte särskilt spännande eller nervigt vilket är lite trist med tanke på typen av film och att materialet fanns där. Sen är upplösningen på det hela inte tillräckligt speciell för att lyfta helheten. Absolut inte dålig, men inte så tät som man hade önskat sig av en thriller.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.9

---

Sågs under 25:e upplagan av DEF - Dagar av Europeisk Film.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar