lördag 16 juni 2018

Doctor Zhivago



Titel: Doctor Zhivago / Doktor Zjivago
Genre: Drama/Romantik/Krig
Land: USA/Storbritannien/Italien
År: 1965
Regi: David Lean
I rollerna: Omar Sharif, Julie Christie, Geraldine Chaplin, Rod Steiger, Alec Guinness, Klaus Kinski

Handling: Detta drama ger ett porträtt av ett skakande människoöde mitt under den ryska revolutionen. Kring läkaren, äkta mannen, älskaren och poeten Zhivagos liv, slår historiens ofrånkomliga vingslag vilket tvingar honom och hans närmaste att försöka anpassa sig till den nya tiden.

Omdöme: Detta är en sån där klassisk och episk berättelse, baserad på Boris Pasternaks bok som han kom att vinna Nobelpriset i litteratur för. Med regi av erkänt duktige David Lean kom filmen att bli tiofaldigt Oscarsnominerad och vinna i fem kategorier (manus, foto, scenografi, musik och kostym). Vann för bästa film det året gjorde för övrigt en annan klassiker i The Sound of Music (1965).



Filmen, som är en bit över tre timmar, bjuder på klassisk overture under inledningen och en intermission halvvägs in (kommer efter två timmar). Det är inte ofta man ser det i dagens filmer, men det känns allt lite storslaget. När filmen öppnar är det en sovjetiskt tid där Yevgraf (Alec Guinness) försöker lokalisera sin brorsdotter. Det blir startskottet på berättelsen om Yevgrafs halvbror, poeten och läkaren Yuri Zhivago (Omar Sharif).



Vi får lära känna denna doktor Zhivago, hur han som liten pojke förlorade sina båda föräldrar och togs om hand av nära vänner till familjen. Hur han studerar till att bli läkare och då för första gången träffar Lara (Julie Christie). Denna Lara kommer bli en stor del i hans liv, men vi får även följa hennes tid med en viss Komarovsky (Rod Steiger) som sätter sina avtryck.



En rolig notering är att jag hade missat vem som spelade Komarovsky och under filmens gång tänkte att han var den som spelade bäst. Så slog det mig att han var väldigt lik Richard Burton, både till stilen och rösten. Men det var alltså Rod Steiger, en något underskattad skådespelare som var en riktig karaktärsskådespelare.



Annars är det Omar Sharif och Julie Christie som får huvudrollerna och ger två fina prestationer. Den alltid duktige Alec Guinness får inte så mycket att leka med men är bra när han är med. Och så har vi en ung Klaus Kinski som dyker upp i en sekvens på ett tåg som smått galen, vad annars.



Det är en historia där den första halvan bjuder på gott om intriger och flera karaktärer. När den ryska revolutionen och kriget kickar igång under den andra halvan, ungefär i samband med att vi förflyttar oss från Moskva till landsbygden, blir det mindre intriger och lite färre karaktärer. Den stora skillnaden blir dock att Yuri och de övriga inte kan leva sitt glamorösa liv längre utan blir ivägschasade och får leva ett enklare liv.



Även om detta är ett romantiskt drama med gott om romantik (Yuri kommer ha två viktiga kvinnor i sitt liv), så är det inte en så vacker film och historia som jag ville minnas den som. Visst är den vacker att se på med ett på många håll delikat foto och scenografi med oftast passande musik. Men den är snarare tragisk och sorglig med våldtäkt, otrohet och hopplös kärlek.



Alla har sina svagheter och ingen är perfekt, så är det väl i verkligheten också. Vad som är lite synd är att världen runt omkring dem är ful och även om de letar efter något vackert tar de ibland felbeslut. Det är väl en styrka med historien, men även något av en svaghet då man känner sig lite deppad...



4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 8.0

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar