torsdag 1 november 2018

Thunder Road



Titel: Thunder Road
Genre: Drama/Komedi
Land: USA
År: 2018
Regi: Jim Cummings
I rollerna: Jim Cummings, Nican Robinson, Kendal Farr, Jocelyn DeBoer

Handling: Polisen Jim Arnaud vill ta ett avsked av sin bortgångna mor genom ett dansframträdande till en av hennes favoritlåtar på hennes begravning. Det misslyckas och Jim bryter ihop. Med sorgen i hjärtat försöker han återvända till tjänsten och familjelivet.

Omdöme: Hur hanterar en person en nära familjemedlems bortgång? Alla hanterar det olika med sorg, ilska, uppgivenhet eller vad det nu kan vara. Jim Arnaud (Jim Cummings) hanterar det inte särskilt väl får man säga. Inte bara att han ställer till en scen under sin mors begravning, han hamnar även i en skilsmässa och vårdnadstvist om sin dotter. Det enda han vill är att återgå till sin polistjänst och patrullera med sin partner och vän Nate (Nican Robinson). Fast det kan nog vara klokt om Jim samlar sig först då hans liv är en enda röra just nu...



Skulle det vara en komedi, ett drama eller kanske en svart komedi, det var frågan. En sak som är tydlig är att det inte är någon renodlad komedi där man driver med det ena och det andra. Det känns som en realistisk historia som skulle kunna drabba någon som utsätts för sorg och stress på en och samma gång. Jim verkar också vara lite "all over the place", tänka flera tankar samtidigt. Det gör att man känner att det kan brista rejält när han väl får sitt kommande sammanbrott, för det är bara en tidsfråga innan så sker.



Jim Cummings har regisserat, skrivit manuset och spelar huvudrollen, plus annat på denna långfilmsdebut som bygger på hans egen kortfilm med samma namn. Och han gör det bra. Det är både en bra prestation som är varierad och en stadig regi som ett par gånger låter en följa Jim under långa tagningar. Redan tidigt påminner han om någon, men kan inte riktigt sätta fingret på vem. Sen slår det mig - en ung Bill Paxton. Rösten och stilen är vissa gånger kusligt lik.



Jag gillar när en film lyckas med bedriften att vara både komisk och dramatisk, och det är precis vad denna lyckas med. Man skrattar åt Jim, man tycker synd om Jim. Man undrar även hur han var innan allt det här. För även om man förstår att reaktionen vi får se till stor del kommer från omständigheterna, får man en känsla av att han har en del i bagaget som man nästan kunde ha fått med. Nu behövs det inte direkt då storyn ändå lyckas hålla intresset uppe och engagera, men det är absolut något som kommer upp på näthinnan. Klart trevlig festivalfilm.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.9

2 kommentarer:

  1. Ligger på min lista att ses under festivalen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här. Det var en av filmerna som verkade ha potential. Och det tycker jag den levererade.

      Radera