måndag 17 december 2018

Ripley's Game



Titel: Ripley's Game / Ripley's Game - En man med onda avsikter
Genre: Kriminalare/Drama/Thriller
Land: Storbritannien/Italien/USA
År: 2002
Regi: Liliana Cavani
I rollerna: John Malkovich, Dougray Scott, Ray Winstone, Lena Headey

Handling: Tom Ripley är i Berlin där han tillsammans med partnern Reeves tjänar stora pengar på att sälja konstförfalskningar. Ripley överger sin partner och försvinner spårlöst. Reeves hittar några år senare Ripley i Norditalien där han gift sig med cembalisten Luisa. Reeves är inte ute efter att hämnas; istället vill han utnyttja Ripley som lönnmördare. Ripley kommer, som en form av utstuderad hämnd på en person i trakten, med ett annat förslag...

Omdöme: Tre år efter The Talented Mr. Ripley (1999) kom denna film om Tom Ripley. Samtidigt kom den 25 år efter Der amerikanische Freund (1977) som byggde på samma bok. Med tanke på att The Talented Mr. Ripley (1999) blev en succé, är det väldigt konstigt att denna aldrig fick biopremiär i Nordamerika.



Utan att ha trevliga Der amerikanische Freund (1977) färsk i minnet, skiljer sig filmerna åt en hel del, trots samma grundpremiss. Och det är kul att det är så då en renodlad remake oftast känns onödig. Ripley fick inte en lika central roll i den filmen, men här är det han som styr och ställer det mesta. Även om originalet är den bättre filmen, har denna en hel del av värde.



John Malkovich är Tom Ripley och bra är han. Det känns så naturligt och övertygande. Ripley är en man utan samvete, vilket han också erkänner. Han har god smak och kan sin konst. Men han är också duktig på att lura, improvisera och komma undan med sina brott. När en gammal bekant till honom i brittiske gangstern Reeves (Ray Winstone) söker upp honom och ber honom döda någon, säger han inte nej. Istället får han Reeves att välja ut en tidigare okänd för jobbet. En rammakare vid namn Jonathan Trevanny (Dougray Scott) som lider av leukemi och som behöver pengarna som utlovas till sin familj.



Filmen är som bäst när Malkovich är med. Han får spela rollen som Ripley på ett sätt som påminner en del om Anthony Hopkins som Hannibal Lector. Han är iskall, något arrogant och blinkar inte för en sekund om han tvingas döda någon. Ray Winstone är kanske inte lika klockren, men som brittisk gangster utan särskilt mycket klass eller stil blir han en trevlig medspelare. Svagaste kortet blir Dougray Scott som aldrig direkt känns övertygande. Han spelar rollen lite för ojämnt och det går inte att jämföra honom med Bruno Ganz som axlade rollen på ett minnesvärt sätt i Der amerikanische Freund (1977).



Det är överlag en trevlig och småmysig film att titta på. Skådeplatsen är en italiensk by på landet och Berlin, plus en tågresa mellan Berlin och Düsseldorf som blir minnesvärd. En del saker hade kanske kunnat göras bättre, som t.ex. skurkarna som inte har någon vidare tyngd. Å andra sidan har filmen en del överraskande inslag av humor, inte minst när Ripley och Jonathan samarbetar. Överhuvudtaget är John Malkovich riktigt skön som Ripley och lyfter filmen på egen hand med sin närvaro.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.6

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar