måndag 29 juli 2019

The Russia House



Titel: The Russia House / Ryska huset
Genre: Drama/Thriller/Romantik
Land: USA
År: 1990
Regi: Fred Schepisi
I rollerna: Sean Connery, Michelle Pfeiffer, Roy Scheider, James Fox, Klaus Maria Brandauer, John Mahoney, J.T. Walsh

Handling: En anteckningsbok med ryska militära hemligheter överlämnas till en brittisk bokförläggare vid namn Barley. Secret Service blir mycket intresserade, men inser att någon måste undersöka äktheten på dokumenten. De anlitar Barley som upptäcker att han dragits in i en komplicerad härva.

Omdöme: Jag gillar spionhistorier och det ligger oftast något i luften när man inte vet vad för slags vändningar man ska bjudas på och vilka platser som besöks. I det här fallet bygger filmen på en bok av John le Carré och efter att ha sett ett flertal filmer (och en miniserie) baserade på hans böcker vet man ungefär vilken typ av historia och film man kan förvänta sig. För det är ingen slump att filmerna alltid har ett något långsamt tempo, så även här.



Det hela inleds med att den brittiske bokförläggaren Barley (Sean Connery) plockas in på förhör av den brittiska underrättelsetjänsten i Lissabon där han numera bor. De har nämligen kommit över en försändelse till honom från Ryssland som de är nyfikna på. Det visar sig att en ung rysk kvinna vid namn Katja (Michelle Pfeiffer) skickat ett hett manuskript till en bok och med en kärleksfull hälsning specifikt till honom. Men Barley säger att han aldrig träffat någon Katja. Däremot minns han att han träffade en likasinnad rysk författare under sin senaste visit till Ryssland. En man som han endast känner som Dante (Klaus Maria Brandauer). Den brittiska och amerikanska underrättelsetjänsten rekryterar Barley och skickar honom tillbaka till Ryssland för att skapa kontakt med Katja och försöka ta reda på vem Dante faktiskt är.



Med den typiska lite sävliga John le Carré-stilen vankar sig filmen fram. Det må inte vara fartfyllt eller direkt spännande, men inte heller ointressant. Man är hela tiden med i matchen, så att säga. En stor del i det har skådespelarna då inte minst, men inte bara Sean Connery och Michelle Pfeiffer är bra och övertygande. Gillar även de båda så det hjälper. Det samma kan sägas om birollerna där gamla "inofficiella" Bond-skurken Klaus Maria Brandauer passar bra som Dante, medan Roy Scheider väl inte riktigt får det utrymme man hade önskat.



Gillar det faktum att filmen utspelar sig och är inspelad på plats. Det gör att man får se en hel del av Moskva, Leningrad och Lissabon där det mesta utspelar sig. Det oftast lite trista London och brittiska vädret får man därför inte mycket av, och det tillför en del till en spionhistoria. Sen har man oftast fin och passande musik av "Guldsmeden", veteranen Jerry Goldsmith. Överlag klart bra och med en del ryska toner. Men ibland slängs en del jazzmusik in då Barley gillar att spela, och det är inte riktigt min kopp té. Kan funka i rätt film och tillfälle, men inte i en spionfilm som här.



Spionfilm alltså, men inte någon James Bond eller Jason Bourne. Som sagt, ungefär vad man kan förvänta sig av en John le Carré-historia där man önskat sig lite mer fart och fläkt, åtminstone på sina håll. Nu blir det snarare om historien mellan Barley och Katja som utvecklar sig till mer romantik än spioneri, även om det finns där i bakgrunden. Eftersom man gillar Connery och Pfeiffer funkar det också någorlunda väl.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.1

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar