onsdag 13 januari 2021

Sound of Metal



Titel: Sound of Metal
Genre: Drama
Land: USA
År: 2019
Regi: Darius Marder
I rollerna: Riz Ahmed, Olivia Cooke, Paul Raci, Mathieu Amalric

Handling: En trummis börjar tappa kontrollen över sitt liv när han förlorar sin hörsel.

Omdöme: Varför kändes denna historia bekant? Jo, Derek Cianfrance hade projektet på gång flera år tidigare. Istället blev det Darius Marder som här gjorde sin långfilmsregidebut efter att ha varit med och skrivit manuset på Cianfrance-filmen The Place Beyond the Pines (2012).



I huvudrollen syns Riz Ahmed som tidigare bl.a. setts vid sidan av Jake Gyllenhaal i klassfilmen Nightcrawler (2014). Han har här sällskap av Olivia Cooke som imponerade stort i Katie Says Goodbye (2016). De spelar Ruben och Lou som turnerar tillsammans som ett tvåmanna-metalband. Ruben på trummor och Lou på gitarr och sång.



En dag upptäcker Ruben att han i princip helt förlorat hörseln, något som givetvis kommer som en chock och vänder upp-och-ner på hela hans tillvaro. Inte minst är det tufft för en musiker där ljud och musik är hela livet. Efter en hörselundersökning får han reda på att det finns en operation som kan göras så att han kan höra igen, men hörseln är till stor del permanent borta och operationen är mycket dyr.



För att inte hamna i drogträsket på nytt med den tunga nyheten, får Ruben chansen att "landa" på ett gruppboende för döva missbrukare. Ruben har givetvis svårt att svälja sin stolthet och acceptera sin nya livssituation. Föreståndaren på stället är Joe (Paul Raci) som själv är en f.d. missbrukare (alkoholist) som förlorade hörseln i Vietnam. Han tar in Ruben och kanske kan Ruben finna en mening med sitt nya liv. Men han är inte redo att ge upp drömmen om att få tillbaka hörseln, turnera igen och återförenas med sin Lou som startat ett nytt liv i Paris.



Gillar det här. Det är svårt att inte känna med Ruben och hans situation. Filmen har ett bra och skönt flyt mest hela tiden där man vill se hur det ska gå. Riz Ahmed och Olivia Cooke är båda bra, men den som övertygar mest för egen del är Paul Raci som genomgående känns väldigt genuin som Joe. Kanske för att han i princip spelar sig själv.



Filmen lyckas på ett bra sätt låta tittaren förstå vad Ruben går igenom med hörselproblemen. Nu är långt ifrån allt gjort från hans synsätt (hörseln), men ibland får man det och det är effektivt. Hade varit intressant att se om Derek Cianfrance hade kunnat göra ännu mer med filmen om han regisserat. Hans filmer har visat prov på att få fram en hel del känslor och god stämning. Nu har han producerat och varit med och skrivit storyn. Filmen funkar dock bra som den är även om det kunde gjorts ännu mer gripande och starkare vilket jag tror Cianfrance hade varit rätt regissör att få fram.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.8

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar