lördag 19 juli 2008

Before the Devil Knows You're Dead



Titel: Before the Devil Knows You're Dead
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: USA/Storbritannien
År: 2007
Regi: Sidney Lumet
I rollerna: Philip Seymour Hoffman, Ethan Hawke, Albert Finney, Marisa Tomei

Handling: Girighet. Skuld. Förräderi. Hämnd. Charles och Nanette Hanson har försökt se till att göra det bästa för familjen. Andy, deras äldsta, älskar sin hustru Gina och tjänar massor av pengar. Hank, deras yngsta, älskar sin dotter och försöker få henne att klara av sina studier vid en av landets bästa privatskolor. Men skenet bedrar då båda bröderna har både personliga och ekonomiska problem. Andy har en lösning på åtminstone de finansiella problemen, nämligen att råna föräldrarnas juvelerarbutik...

Omdöme: Filmen har ett bra upplägg där man får följa händelserna från olika perspektiv, man hoppar i tiden och mellan karaktärerna. Regissören Sidney Lumet gjorde inte så många klassfilmer efter 70-talet, men så var han också över 80 år när denna gjordes ! Efter att han fick sin hedersoscar 2005 gjorde han dock lite bättre film igen. Först kom Find Me Guilty som var en rättegångskomedi som fungerade bra. Och sen alltså denna, antagligen hans mörkaste film, vilket jag inte riktigt hade väntat mig. Filmen har både starka och svaga sidor, men en sak är säker - man kommer inte glömma bort den i första taget.



Philip Seymour Hoffman spelar Andy, den äldre brodern som också planerar rånet. Hans prestation är mycket bra och hans karaktär tappar allt mer kontrollen, vilket han gestaltar på ett bra sätt. Ethan Hawke, som spelar den svage brodern Hank, är inte lika övertygande i sin roll, men har också en svagare karaktär att jobba med. Albert Finney (som pappa Charles) är en klasskådespelare, men här vet jag inte om han är briljant eller börjar bli gaggig. För han ser verkligen ut att vara väldigt nedgången, men så blixtrar han till och ser ganska pigg ut. Marisa Tomei, som Gina, är man van vid att se som en trevlig och mysig tjej. Men här visar hon inte bara sin bitchiga sida, utan även sin bara kropp.



Filmen har ett par nackdelar och det är främst tempot som jag stör mig på under filmens gång. Inte så mycket att filmen är för långsam, men för att den inte blir mer intensiv när den ska bli det. Det känns som en berg-och-dalbana under filmens gång där man bygger upp för kraftfulla scener, men så blir de oftast lite platta och så börjar man om på nytt. Det blir kraftfullare mot slutet, vilket är bra, men överlag är tempot helt enkelt för lågt för att man ska bli helt indragen i filmen. Det positiva är det underbara skådespeleriet av Philip Seymour Hoffman och den stämningshöjande musiken som stundtals låter som ur Blood Simple och stundtals något som Ennio Morricone har gjort, bra. Sen är det en väldigt mörk historia som man alltså inte lär glömma i första taget.



4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar