lördag 2 augusti 2008

United 93



Titel: United 93
Genre: Drama
Land: USA/Storbritannien/Frankrike
År: 2006
Regi: Paul Greengrass
I rollerna: Christian Clemenson, Trish Gates, Polly Adams, Cheyenne Jackson

Handling: Den sanna historien om vad som hände ombord på United 93, planet som sägs var ämnat att krascha i Vita huset men som istället kraschade i Shanksville, Pennsylvania när passagerarna bestämde sig att gå till motattack mot kaparna.

Omdöme: Efter terroristattackerna den 11:e september var det uppenbart att det skulle komma film om vad som hände förr eller senare. Det tog några år, men sen kom de. United 93 har skicklige Paul Greengrass som regissör vilket var mycket viktigt. Något som gör filmen bra är att man låter den växa allt mer genom att sakta bygga upp den. Ingen vet vad som pågår och allt mer kommer fram när vi får följa flygtornen, den militära beredskapen och passagerarna ombord United 93.



Till en början kände jag att filmen inte var så jättespeciell, men detta vändes till filmens fördel längre fram märkte jag. Eftersom man började lugnt och skapade karaktärerna och bakgrunden, så kunde filmen sedan allt mer gripa tag i en. Första rysningarna kom när man fick se planen krascha in i World Trade Center. För även om man vet att det kommer hända, kommer det med sådan kraft att allt stannar upp. Fokusen låg dock inte på dessa plan så man återhämtade sig snart för att fokusera på huvudmålet - United 93.



Jag tyckte filmen till en början var som bäst utanför United 93 där en stressig och kaotisk miljö målades upp när flygtornen och militären försökte ta reda på vad som hänt. På planet hände det just då inte så mycket, men spänningen låg i luften. När sedan kapningen inträffade på United 93 övergick fokusen dit och intensiteten stegrades hela tiden. Detta var något som regissören Paul Greengrass lyckades mycket bra med och han har verkligen fått till den känsla man ville få av denna händelse. Redan när jag såg att han skulle regissera filmen visste jag att han var rätt man för jobbet efter att ha sett hans Bloody Sunday.



Det är obehagligt, rysligt, gripande och sorgligt att se upplösningen på denna händelse. Samtidigt är det imponerande att man lyckats få till det på ett så realistiskt sätt. Självklart förstärks känslorna av att detta hänt och att man minns hur ofattbart och fruktansvärt det var. Jag ryste till när passagerarna började ringa till sina familjer, det kändes så äkta och det var då man verkligen förstod vilket helvete de gick igenom. Mot slutet får man se hur nära de var att lyckas, men hur maktlösa de också var. Man ville verkligen att de skulle lyckas. Slutet kom lite väl snabbt då jag kanske hade velat se nedslagsplatsen för att få den sorgliga sista bilden av vad som hände. Å andra sidan förstår jag om man valt att inte visa det som respekt för de som omkom och deras familjer.

4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.9

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar