tisdag 6 april 2010

Green Zone



Titel: Green Zone
Genre: Action/Drama/Thriller/Krig
Land: USA/Frankrike/Storbritannien/Spanien
År: 2010
Regi: Paul Greengrass
I rollerna: Matt Damon, Brendan Gleeson, Greg Kinnear, Amy Ryan

Handling: Utspelas under de kaotiska första dagarna av Irakkriget 2003 i en tid då man inte kunde lita på någon och varje beslut kunde detonera oförutsedda följder. Under den USA-ledda ockupationen av Bagdad sänds befälet Roy Miller och hans team med arméinspektörer ut för att leta upp massförstörelsevapen som tros ligga dolda i lager runt om Bagdad. Jakten, som går mellan den ena förrädiskt minerade platsen till den andra, går till en början ut på att finna dödliga kemiska ämnen. Snart snubblar Miller och hans män dock över en mörkläggningsaffär som vänder upp och ner på hela uppdraget.

Omdöme: Efter politiska och verklighetsbaserade filmer som Bloody Sunday (2002) och United 93 samt Bourne-filmerna, förväntar man sig en stark och intressant film med Paul Greengrass bakom rodret. Man kastas rakt in i Irak-kriget år 2003 där befälet Roy Miller (spelad av Matt Damon) och hans team letar efter massförstörelsevapen efter information från "säkra källor". Men Miller börjar tveka på informationen och kommer in på ett spår som kan avslöja källan och mer därtill.



Matt Damon, som jag tycker passade så bra som Jason Bourne, har här en lite annan typ av roll att spela. Han gör inte bort sig, men han får inte heller den där intensiva karaktären att jobba med och det tycker jag är synd. Å andra sidan ska en skådespelare helst inte upprepa sig, om han inte gör det jäkligt bra vill säga. I övriga roller ses bl.a. Brendan Gleeson som alltid presterar i biroller. Här spelar dock irländaren en amerikansk CIA-agent som känns klart lam och tråkig. Då tycker jag Yigal Naor, som spelar den eftersökta General Al Rawi, är skönast att se. Han gjorde en ännu bättre prestation i filmen Rendition (2007) för övrigt.



Filmen saknar nerv, intresse och spänning vilket jag finner lite förvånande med tanke på att Greengrass brukar vara skicklig på att få fram just dessa känslor i sina filmer. Kanske är det för att det politiska spelet inte blir så intressant att följa när det i princip bara utspelar sig på fältet. Många gånger krävs det att man får se spelet bakom kulisserna för att gå in på djupet och få med fler karaktärer. Nu är det Damon för hela slanten och det blir lite enformigt och trist i längden. När så filmen går in i slutspurten höjs tempot lite, men man har inte längre något direkt intresse för hur det hela ska sluta.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.2


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar