A Letter to Three Wives

Titel: A Letter to Three Wives / Min man - eller din?
Genre: Drama/Romantik
Land: USA
År: 1949
Regi: Joseph L. Mankiewicz
I rollerna: Jeanne Crain, Linda Darnell, Ann Southern, Kirk Douglas, Paul Douglas, Thelma Ritter

Handling: Tre kvinnor får ett gemensamt brev från en gemensam väninna som berättar att hon just rymt med en av deras makar, utan att berätta vilken. Ingen av kvinnorna kan ta reda på om just hon är den drabbade eftersom de befinner sig på en båtutflykt och måste hålla masken.

Omdöme: Klassisk Hollywood-storfilm från den här tiden där regissören Joseph L. Mankiewicz belönades med två Oscars (bästa regi och manus). Det hela inleds med att en kvinnlig berättarröst, tillhörandes en viss Addie Ross som männen i staden är smått besatta av, beskriver den lilla staden och introducerar några av de inblandade karaktärerna. Denna inledning tycker jag med en gång sätter ribban då man snabbt kommer in i storyn och liksom känner att det här kommer bli bra, på ett klassiskt sätt.



Bokförlagan hette "A Letter to Five Wives", men man tyckte det skulle bli för mycket att behandla i en film. Ett tag hette filmen "A Letter to Four Wives", men efter att det omarbetade manuset hade lästs kände man att det var för långt och man valde helt enkelt att ta bort den fruns historia man tyckte var svagast. En annan kul detalj var att när en av fruarna (spelad av Linda Darnell) skulle titta på ett foto av Addie Ross (vilket man som tittare aldrig får se), valde man för att få önskad effekt att ha ett foto av regissören Otto Preminger som Darnell inte alls kom överens med på en annan film.



Efter den inledande korta presentationen av karaktärerna får de tre fruarna ett brev från Addie Ross, en gemensam "väninna", just som de ska på en lördagsutflykt. Där skriver hon att hon precis rymt med en av deras makar, men nämner inte vilken. Under utflykten har de tre väninnorna tankarna på annat håll, nämligen på sina makar och situationen som föranlett problemet de befinner sig i just nu. Här får man en halvtimmes inblick i var och en av fruarnas beteende som kan vara avgörande för varför just deras make kan ha rymt med Addie Ross.



En av makarna spelas av Kirk Douglas och det är han som kommer med några av filmens skönaste kommentarer. Det är egentligen tre karaktärer som sticker ut med sina repliker och sitt sätt att agera. Förutom Kirk Douglas är det Paul Douglas, som här gör sin filmdebut i 42 års ålder och gör det mycket bra som en rik make som nabbas med sin blivande fru. Hade sett honom i ett par andra filmer, men trodde definitivt han hade varit med i tidigare filmer än denna. Och så Thelma Ritter, sexfaldigt Oscarsnominerad för sina biroller, som hembiträdet som inte är särskilt munter och definitivt är oslipad vilket leder till en hel del roliga situationer.



Trots att det finns mycket att gilla här, särskilt karaktärerna då, så greppar filmen aldrig riktigt tag i mig. Det känns lite som det är för mycket dialog och för lite känslor som kommer fram. De tre historierna som berättas låter oss lära känna de inblandade karaktärerna väl och det är en av filmens starka sidor. Samtidigt fångar inte huvudhistorien mig som jag önskat att den gjort. Jag är kanske lite snål med mitt betyg då filmen är välgjord och välberättad, men känner man inte riktigt att man får den där njutningen så är det något som saknas.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.8