The Sweet Hereafter

Titel: The Sweet Hereafter / Ljuva morgondag
Genre: Drama
Land: Kanada
År: 1997
Regi: Atom Egoyan
I rollerna: Ian Holm, Sarah Polley, Bruce Greenwood, Alberta Watson

Handling: Ett litet kanadensiskt samhälle har drabbats av tragedi. Medan familjerna försöker bearbeta sorgen anländer också en advokat till byn, för att bistå dem i en eventuell skadeståndstvist. Men byborna och advokaten kämpar inte bara mot kommunen och företaget, utan också med att försöka hantera sina egna känslor och reaktioner.

Omdöme: Vad jag inte visste på förhand var att filmen fick två Oscarsnomineringar (bästa regi och manus) samt att den hyllades på Cannes filmfestival (tre priser). Dock visste jag att det skulle vara en stark film, mer än så ville jag inte heller veta. Ian Holm spelar advokaten Mitchell Stevens som anländer till det lilla kanadensiska samhället för att höra de drabbade familjernas historier. Samtidigt har han personliga problem att ta hand om och familjerna sina egna. Vad som försvårar situationen är att alla känner alla och hemligheter döljer sig.



Filmen hoppar mellan nutid och dåtid för att på så vis berätta vad som hänt. Men vad som hände är inte lika centralt som människorna som berättar historierna. Något som är klart och tydligt ganska tidigt är att det här inte är någon Hollywood-film som går efter en mall för att få fram känslor. Man låter historien ta tid på sig och hemligheterna träda fram tids nog. Lite intressant också att Ian Holm, som ersatte Donald Sutherland i sista stund, är filmens huvudperson men där Sarah Polley som Nicole är lite av kärnan ju längre in i filmen man kommer.



Jag har alltid gillat filmer med snölandskap lite extra, så även här. Det är inte bara att det gör sig väldigt bra på film utan även för att det ger filmen det lilla extra rent stämningsmässigt. Många sköna kamerasvepningar över landskapet är inte heller fel. En annan sak jag kände var att filmen hade lite av en David Lynch-stämning över sig. Det var något visst över invånarna och det lilla samhället som påminde lite om "Twin Peaks" eller liknande. Med det sagt är filmen inte så mystisk, men har ändå något Lynch-aktigt över sig.



Att filmen inte går hem fullt ut hos mig är jag lite osäker på varför egentligen. Kanske är det för att man inte spelar på det känslomässiga tillräckligt mycket, något jag tror är medvetet. Helheten ska tala för sig själv och det lyckas den bra med. Trots detta saknar jag något för att verkligen gilla det jag får se. Kanske är det just för att det aldrig trappas upp utan hela tiden bibehåller samma känslomässiga nivå.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.8

Trailer - The Sweet Hereafter