Titel: Coriolanus
Genre: Drama
Land: Storbritannien
År: 2011
Regi: Ralph Fiennes
I rollerna: Ralph Fiennes, Gerard Butler, Vanessa Redgrave, Jessica Chastain, Brian Cox, James Nesbitt
Handling: Coriolanus är Roms store soldat och hjälte men han avskyr folket. Hans extrema åsikter sätter igång upplopp och staden blir ett blodbad. När han utmanövreras av politiker bannlyses han från Rom. Han gör då gemensam sak med sin ärkefiende Aufidius och de två marscherar mot Rom för att förstöra staden.
Omdöme: Precis som Kenneth Branagh ger sig Ralph Fiennes på Shakespeare. Resultatet är ungefär detsamma. Det hela utspelar sig i nutid, men historien och dialogen är tagen från Shakespeares värld. När de två blandas blir det vad vi får här. Jag har alltid haft svårt för Shakespeare-filmatiseringar och hade jag vetat att man inte bara tagit Shakespeares historia utan även tagit med sig språket och allt som jag tycker är dåligt med det, då hade jag aldrig sett det här.
Teater på film är inte särskilt kul, iaf tycker inte jag det. Nu har man förvisso försökt förlägga det hela i en modern värld, men det blir bara pannkaka av det hela. Det blir nästan skrattretande när Ralph Fiennes tar i för drottning och fosterland, han vill verkligen så mycket, men frågan är om han inte fått storhetsvansinne. Han gör vad han kan, nästan så det blir överspel på sina håll, men man kan inte beskylla honom för att inte försöka. Filmens andra stjärna är i mitt tycke Vanessa Redgrave som i rollen som hans mor ger en fin prestation och lyckas kännas naturlig trots onaturlig dialog. Utan tvekan ett tecken på en stor skådespelerska.
Man säger väl att man brukar kunna känna vad man kommer tycka om en film efter 10-15 minuter. Faktum är att jag redan efter en minut kände att det här inte alls skulle vara min typ av film. Det är svårt att hitta något positivt med filmen, men samtidigt svårt att säga att produktionen eller skådespeleriet är dåligt, för det är det inte. Likaså är själva storyn inte alls tokig om man bara hade lånat från Shakespeare istället för att ta hela köret som man gjort här. Det är helt enkelt en smärtsamt tråkig och tyvärr fullständigt ointressant regidebut av Ralph Fiennes.
3 - Skådespelare
1 - Handling
1 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
11 - Totalt
Betyg:
IMDb: 7.6
Läs om mina upplevelser under visningarna på Stockholm Filmfestival
Om visningen: Det mesta med visningen går förhållandevis bra. Men precis när filmen börjar verkar någon ta fram en kebab eller liknande då salongen fylls av stark löklukt. Som tur var varade denna lukt inte så länge.
Något jag inte visste på förhand var att filmen saknade text, något som givetvis inte är så kul i en sån här film där det oftast är lite svårare engelska. Salongen var relativt välfylld. Eftersom filmen var tråkig förstår jag att det var en del som lämnade visningen. De första efter en halvtimme. Nästa gäng trekvart in i filmen. Och så ett halvdussin en timme in. Men bäst var paret som genomled 1.55 av filmen innan de lämnade salongen. Då hade man precis kommit till slutsekvensen och fem minuter senare var filmen slut...
Mel Gibson fick ju också Shakespearehybris med sin Hamlet och nu pratar han med buktalarbävrar. Det ska bli intressant att följa Ralph Fiennes öden och äventyr efter detta magplask. ;)
SvaraRaderaFiffi: Det finns ju faktiskt de som gillar det här, men det var ganska uppenbart att de flesta kända att det var smärtsamt tråkigt.
SvaraRaderaHehe, jag jag skummande bara igenom din recension eftersom jag troligen kommer se filmen imorgon. Men det är lite tajt med tiden och jag har ett tåg att passa (ja, det är sant). Nu blev jag ju inte mer sugen. Iofs har du haft fel förut. ;)
SvaraRaderaDet där med skådisar som blir regissörer är lite vanskligt. Det är inte ofta det blir bra, även om det förstås finns undantag.
Jojjenito: jag var som sagt inte ensam om att ogilla filmen. Min vän som jag gick med tyckte detsamma. Men hoppas du ser den, vill gärna höra dina åsikter.
SvaraRaderaLite kul att jag tänkte tvärtom, finns ju en del skådisar som blivit väldigt lyckade som regissörer. Som t.ex. Eastwood, Penn och Gibson till viss del.
Jag gillar inte teater alls med ett yttepytte litet undantag Shakespeare, jag är väldans förtjust i fimateseringar av hans verk, kan på rak hand bara komma på en filmatesering jag ogillat under senare tid, Hamlet med Ethan Hawke så det här är nog en film för mig. Jag kan tipsa dig om Richard III med Ian McKellen mkt bra och väl värd en titt.
SvaraRaderaInstämmer med filmitch om Richard III, en helt fantastisk Shakespeare-adaption. Lite texthjälp vill man ju gärna ha, annars tycker jag inte att Shakespeare-filmatiseringar generellt är värre än annan film. En del blir bra, en del blir dåliga. Av de "klassiska" är jag mycket förtjust i Branaghs Henry V och av de som förflyttar story till en annan miljö är det som sagt Richard, tätt följd av Luhrmanns Romeo + Juliet. Resan till Melonia icke att förglömma!
SvaraRaderafilmitch och Sofia: Om ni brukar gilla Shakespeare filmatiseringar så kanske det är värt att ta en titt på för er.
SvaraRaderaHenry V av Branagh har jag sett och den gillade jag inte heller. Likaså 1944 års version. Richard III har jag inte sett, men om den är i samma stil som Henry V så kommer jag inte gilla den.
Richard III är mindre "pratig" och storyn är spännande och engagerande. McKellen är fantastisk som den slemme men samtidigt ömkansvärde Richard.
SvaraRaderaJag kan slå två slag för två filmer med Pacino som jag gillar. Looking for Richard samt Köpmannen i Venedig.
filmitch: Ok, jag kan inte lova att jag kommer se Richard III, men om jag får chansen så ska jag ge den en chans.
SvaraRaderaHmm, ändå lite intressant att man tagit en historisk berättelse från gamla Rom och placerat den i nutid. För min del så blev det inget biobesök pga att jag köpt biljett till filmen trots att jag inte kunde gå just den tiden, dubbelbokning liksom. Men det var ju tydligen lika bra det. Men jag får nästan alltid lust att se filmer som andra sågar bara för att se hur dåliga eller intressanta eller kanske t.o.m. bra de är. ;)
SvaraRaderaJojjenito: Det är inte helt omöjligt att andra gillar det mer än vad jag gjorde. Grejen är den att om man vet vad det är för typ av film kan man nog acceptera det mer, kanske gilla det. Men i det här fallet var det verkligen inte vad jag hade förväntat mig och det förstörde en hel del.
SvaraRaderaMed det sagt hade jag aldrig valt att se den om jag vetat att det var Shakespeare-språk och inte bara en Shakespeare-historia förflyttad till nutid (för det visste jag och det lät, som du skriver, intressant).