

Titel: A Dangerous Method
Genre: Drama
Land: Kanada/Tyskland/Storbritannien/Schweiz
År: 2011
Regi: David Cronenberg
I rollerna: Michael Fassbender, Viggo Mortensen, Keira Knightley, Vincent Cassel
Handling: Två av världens mest intelligenta, men kanske också mest kontroversiella män, Carl Jung och Sigmund Freud, har en intensiv och turbulent relation som leder fram till psykoanalysens födelse. Deras gemensamma nämnare blir den djupt störda, men också intelligenta och vackra Sabina Spielrein som både enar och splittrar dem.
Omdöme: Efter två ganska kraftfulla filmer tillsammans med Viggo Mortensen ger sig David Cronenberg på något lite annorlunda. Att Viggo Mortensen fick rollen som Sigmund Freud kändes på förhand lite som att det var mer för att samarbetet mellan de två funkat bra än att just han skulle passa för rollen. Där visar dock Viggo Mortensen att så inte är fallet då han gör klart bra ifrån sig. I rollen som Carl Jung ses Michael Fassbender, men från början var det tänkt att Christoph Waltz skulle haft rollen. Efter att han hoppade av var även Christian Bale aktuell men även han hoppade av. Kanske för att rollen är svagast, helt enkelt.

Det kanske intressantaste är att filmen främst visar sig handla om relationen mellan Carl Jung och den kvinnliga patienten Sabina Spielrein, spelad av Keira Knightley. Freud får en biroll och det är främst överraskande med tanke på att Viggo Mortensen spelar honom. Personligen hade jag väntat mig lite av en hjärnornas kamp mellan Freud och Jung, istället är det Sabina som blir den centrala punkten i filmen och det tar inte lång tid att indroducera hennes karaktär.

Filmen tycker jag börjar klart intressant, Keira Knightley får ta fram sin hysteriska sida och gör det över förväntan. Vissa kan tycka att det är överspel, men jag tycker hon känns realistisk och jag glömmer med jämna mellanrum att det faktiskt är hon. Det känns helt enkelt olikt det jag tidigare sett med henne och det är givetvis mycket tack vare karaktären, men främst är hennes prestation lyckad. Något jag inte är så jätteförtjust över är väl hennes ryska accent som ändras lite under filmen. Som tur är blir den aldrig till ett störningsmoment och är ganska nedtonad och inte så överdriven som den ofta kan vara.

Tyvärr tappar jag allt mer intresset någonstans halvvägs då Freud och Jung inte spenderar så värst mycket tid tillsammans och det som jag trodde skulle utveckla sig till en tät och spännande final rinner ut i sanden. Jag hade mina reservationer om att filmen kunde bli som den blev, men till en början var den över förväntan. Som tur är blir filmen lite smårolig på sina håll, främst bjuder Viggo Mortensen på en del, men även Vincent Cassel som bara är med i några minuter. Men det starkaste minnet från filmen är nog utan tvekan Keira Knightley och hennes grymma underbett som hon utnyttjar till max i inledningen av filmen. Hon ser då ut som en blandning mellan en piraya och den lilla varelsen i Alien (1979).
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:

IMDb: 7.3
Läs om mina upplevelser under visningarna på Stockholm Filmfestival
Om visningen: Är tidigt på plats och möter upp en kompis. Står och pratar över en halvtimme innan det börjar bli dags för insläpp. Kön sträcker sig givetvis ändå ut och en del passar på att tränga sig (som vanligt på festivalen när det är mycket människor) genom att bilda en extra kö bredvid den ursprungliga. Filmen innan är över för länge sen och man ser in i salongen där stolarna står tomma. Av någon anledning börjar man inte släppa in förrän runt fem minuter innan filmen ska börja. Självklart tränger sig de första från den "andra" kön före och snäll som man är låter man det passera, för denna gång iaf. Känner inte för att bli upprörd i det ögonblicket.
När man tagit sig förbi volontären som kollar biljetten, vad ser man då ? Jo, man har stängt dörrarna till salongen och placerat ut ett par andra volontärer som vaktar dörrarna så ingen ska komma in. Vad är det som händer ? Plötsligt samlas alla som stått i kö bakom och ingen vet vad som händer. Någon frågar volontären närmast, men han kan inte svenska. Han gör bara som han blivit tillsagd, men vet inte varför. Som vanligt alltså.
Efter att man fått känna på hur det är att vara djur i bur öppnar man till slut dörrarna efter kanske fem minuters väntan. Jag och min kompis får bra platser och allt är frid och fröjd. Jag passar på att gå på toa, denna gång går jag inte in på damtoan utan letar upp herrtoan som ligger på en annan våning. När jag kommer fram är det lång kö utanför. Jag väljer att strunta i det hela och går tillbaka till min plats. Min kompis bestämmer sig för att gå på toa istället. Efter ett tag kommer han tillbaka och eftersom vi sitter i mitten av raden får han ta sig förbi alla som sitter och tittar på reklamen. Men INGEN reser sig upp och de flesta drar inte ens in benen. Det är inte förrän jag reser mig som de två bredvid mig också reser på sig och han äntligen kan sätta sig. Men innan han sätter sig blir han irriterad, vänder sig om och säger några väl valda ord till personerna han precis trampat på fötterna och som sagt något till honom. Han är ganska upprörd när han sätter sig och undrar vad det här är för något. Jag är inte ett dugg förvånad, alla tänker på sig själva och "orkar inte" resa sig upp som normala människor gör. Han berättar sedan att han med flit trampade dem på fötterna och jag kan bara skratta åt det hela, klockrent. Och rätt åt dem.
Filmen ska ta till att börja och då märker jag att jag har de två längsta personerna i hela salongen framför mig. Inte bredvid varandra, men på varsin rad. Det betyder att personen framför mig måste sitta rakryggad för att se över personen framför honom. Självklart måste jag göra samma sak. Det gjorde inte saken bättre att personen framför mig hade ett avlångt kamelhuvud.
Vi får sedan reda på varför vi inte fick komma in i salongen, de testade nämligen tekniken eftersom de efter filmen ska ha ett Face2Face med Viggo Mortensen. Trevligt, då kan man acceptera varför de höll dörrarna stängda och efter den förklaringen kunde man se fram emot en trevlig pratstund med Viggo.
Efter filmen är det dags för Skype-intervjun med Viggo Mortensen. Bilden och ljudet är inte det bästa, men det blir ändå en småtrevlig kvart med Viggo. Kvinnan som intervjuar honom har inga direkt intressanta frågor så det blir lite halvtrist, men några frågor från publiken är lite bättre. Viggo svarar bl.a. på frågan om han ska göra en fjärde film med David Cronenberg och han svarar att det ser ut så ja, uppföljaren till Eastern Promises. Han skämtar också om att han på morgonen tog fram sin danska landslagströja som han tänkte ha under Face2Facet, men kände sig snäll och valde bort den. Han sa även några ord på svenska och var på prathumör, trots att han precis hade avslutat en teaterpjäs i Madrid.
Hehe, jag passade på denna under festen men tänker se den vid senare tillfälle. Jag har bara läst din berättelse om upplevelsen från visningen. Jag känner igen mig i allt, men tycker nog att du är lite hård i din kritik. Jag och Johan skrattar alltid gott åt alla katastrofala logistiska lösningar (problem!) de har på festivalen.
SvaraRaderaHenke: Ja, ingen film man var tvungen att se på festivalen, men den passade in i schemat så varför inte.
SvaraRaderaHaha, jo, men det är alltid skrivet med glimten i ögat. Just problemen som skapas av volontärerna/festivalen är ju charmigt. Däremot kan jag vara irriterad på människor som inte kan uppföra sig ;)
Jag har inte kort till festivalen men går på vissa filmer, t.ex. denna. Håller helt med om problemen vid insläpp, oj oj... Själva filmen hade jag rätt höga förväntningar på, både Cronenberg och Viggo Mortensen. Tycker att Viggo var bra som Freud och faktiskt rätt humoristisk och det var ju tydligen meningen som han sa efteråt på skype. Det var nästan det bästa att höra honom :-) Ja, man kan uppfatta det som att Keira Knightley spelar över i vissa scener!! För mig blev det humor om än ofrivillgt. Tycker den ryska accenten lät som nån sorts amerikansk landsbygdsdialekt. Som helhet ändå okej film.
SvaraRaderaRysk accent... Hmm Cronenberg brukar hålla sig borta från övertydligt tjafs. Men det ska bli mycket kul att se filmen.
SvaraRaderaNin: Kul att du hittat hit !
SvaraRaderaÄven roligt att du var på samma visning. Håller med om att intervjun med Viggo var lite av höjdpunkten. Och han var duktig som Freud, men var med alldeles för lite.
Håller med om Keiras accent. Till en början lät den väldigt amerikansk, sen övergick den till att bli mer rysk, men konstigt var det.
Filmtipsare: I Eastern Promises körde han ju också med rysk accent, så första gången var det inte. Däremot kunde Freud och Jung ha pratat med tysk accent om hon pratar med rysk. Men jag ser det inte som hennes (Keiras) fel utan det var ett val man gjorde helt enkelt. Onödigt, kan tyckas.
SvaraRaderaSom vanligt underhållande läsning om vad som hände på visningen. I det här fallet så var det ju värt besväret även om man det hade varit trevligt att få veta varför dörrarna stängdes (pga att de förberedde Viggos Face2Face).
SvaraRaderaDet där med att resa sig upp eller åtminstone försöka flytta fötterna tycker jag faktiskt de flesta är bra på. Inget jag tänkt på i alla fall. Däremot de där personer som kommer på att de ska gå på muggen precis innan filmen börjar när alla har satt sig. ;)
Nämen, Skandia är ju en ganska konstig salong. Det finns ju bara en ynka toalett ute i foajén som man kan utnyttja när man väntar. Riktigt dåligt. Sen när väl insläppet skett så finns det fler och större. Herrtoaletten en trappa upp säger du. Hmm, undrar om jag alltid gått in på damernas?
Jojjenito: Ja det har du. :-D
SvaraRaderaJojjenito: Exakt, hade volontärerna som vaktade dörrarna blivit informerade hade de kunnat säga det när vi stod och väntade och då hade stämningen genast blivit bättre. Småsaker som lätt kan fixas.
SvaraRaderaHaha, jag håller med. Jag gick ju med en gång innan jag ens satte mig, men min kompis höll ju platserna. Jag kan förstå om man inte vill resa sig när filmen börjar, men när det är reklam, belysningen tänd och allt, kom igen ;)
Hahaha, du har alltså gjort samma misstag som jag gjorde förra gången (på Tinker, Tailor). Jag gick ju rakt in på damtoan i tron om att det var herrtoan alternativt en mix då det bara fanns bås och jag såg ingen annan toalett. Det var inte förrän när jag skulle åt som jag såg skylten på dörren (som stod öppen när jag gick in). Så denna gång fick jag fråga en volontär var herrtoan var - en trappa upp.
Men det är lugnt Jojjenito, damtoan funkar lika bra, eller hur ? ;)
åt = ut
SvaraRaderaMåste bara reda ut det här med toaletterna. ;) Jag har alltid gått på den toalett som är direkt till vänster när man blir insläppt till den inre foajén så att säga. Den dörren brukar alltid stå öppen nämligen (så nån symbol har man ju aldrig sett). Och det ni säger är att den toaletten är damernas? Och herrarnas ligger en trappa upp? Haha.
SvaraRaderaFörutom att det är lite kul att alla har gått fel genom åren (tror nämligen inte det är många som gått upp till herrarnas) så är ju Skandia en helt galen biografen logistikmässigt (hur snygg och klassiskt nu själva salongen än är). När man har tid att gå på muggen, dvs när man är ute i den foajén som är närmast gatan så finns det bara en stackars liten toalett (som bara en i taget kan gå in på). Sen när man kommer in till flera toaletter, ja då har man att välja på att leta upp herrarnas en trappa upp (om man nu inte är dam) eller ta en bra plats. Håhåjaja.
Jojjenito: Haha, det där med toaletterna är verkligen galet. Grejen är den att jag tidigare år också gått på den där nere och vet att andra män också gått in där. Det var som sagt i år jag upptäckte det för första gången på väg ut.
SvaraRaderaNär jag var på Drive häromdagen var det faktiskt en SF-anställd som introducerade filmen och berättade just om toaletterna (att damtoan är där nere och herrtoan en trappa upp). Plus att hon informerade om sprängarbeten under biografen som kan störa/höras under filmen (vilket de som tur är inte gjorde).