Into the White Night

Titel: Byakuyakô / Into the White Night
Genre: Drama/Mysterium
Land: Japan
År: 2010
Regi: Yoshihiro Fukagawa
I rollerna: Maki Horikita, Kengo Kôra, Hiroko Satô, Keiko Toda

Handling: Episk kriminalfilm där upptäckten av ett lik utlöser ett långsamt och metodiskt mysterium vars täta dimma sträcker sig tjugo år efter mordets inträffande.

Omdöme: Den här japanska filmen verkade klart lovande på förhand med ett mordmysterium och en historia som berättas över tjugo års tid. Det hela tar sin början 1980 då en man hittas död, knivhuggen i ryggen, i en övergiven lagerbyggnad. Mannens hustru samt hans förmodade älskarinna är huvudmisstänkta, men det är ett svårlöst fall som kommer ta tid att kunna klaras upp. Mannens son och älskarinnans dotter, båda åtta år gamla, blir givetvis hårt drabbade av denna tragedi och deras vuxna liv blir allt annat än normalt.



Då filmen inleder med mordmysteriet drar man in tittaren snabbt i historien. Snart hoppar man tre år i tiden, sedan ytterligare tre, sen två. Efter ett tag har polisutredarna blivit gamla och barnen vuxna. Då filmen är på osannolika 2.30 hamnar filmen i något som kan liknas ett komatillstånd. Det händer tyvärr ingenting och man minns inte mycket av vad som hände mellan början och slutet då det helt enkelt kändes som onödig utfyllnad. En timme för mycket helt enkelt. De utan tvekan bästa scenerna i filmen är med barnen, men det är också i början och slutet av filmen dessa scener kommer.



Eftersom filmen bygger på en bästsäljande roman har man helt enkelt velat ta med så mycket som möjligt, men det leder till en lång, trist och intetsägande transportsträcka. Mot slutet tar sig filmen en del då det hela ska få sin upplösning. Det blir några starka och gripande scener som kopplar ihop allt och det är givetvis bra, men alldels för sent. Hade man nöjt sig med inledningen, en halvtimme-trekvart i mitten och sen avslutningen hade detta kunnat bli klart trevligt. Jag var trots allt beredd på att det kunde bli något åt det här hållet då det är japanskt och 2.30 långt. Hade det varit en koreansk film med samma story hade det säkerligen blivit riktigt bra.

3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.1

Läs om mina upplevelser under visningarna på Stockholm Filmfestival

Om visningen: Insläppet och visningen gick utan problem. Fick bra platser med extra benutrymme vilket jag och min vän var glada över med tanke på filmens längd (2.30). Annars hände inte så mycket av värde. Enda noterbara var att det var flera i salongen som under filmens gång suckade tungt under det lååååånga mittpariet som aldrig ville ta slut.

Efter filmen bar det av hemåt. Men en resa som tar max en kvart tog nu en timme pga att det var hockeyderby som precis hade slutat. T-banorna fulla och givetvis för få avgångar. Inget nytt, men som vanligt väldigt jobbigt.