Titel: The Killer Inside Me
Genre: Drama/Thriller
Land: USA/Kanada/Storbritannien/Sverige
År: 2010
Regi: Michael Winterbottom
I rollerna: Casey Affleck, Kate Hudson, Jessica Alba, Ned Beatty
Handling: Lou Ford är vicesheriff i en småstad i Texas. På ytan är han en gentleman och ett föredöme för invånarna, men under ytan döljer han en stor hemlighet - Lou är i själva verket en sadistisk mördare.
Omdöme: Jag hade hört en del negativt om filmen, men har ändå varit lite nyfiken på den. Casey Affleck har aldrig varit en favorit och frågan var om han skulle höja eller sänka filmen. Han spelar vicesheriffen Lou Ford som har ett förhållande med Amy (Kate Hudson) som kommer från en respekterad familj. Men när han skickas till den prostituerade Joyce (Jessica Alba) kan han inte bara få utlopp för sina aggressioner utan även inleda en sexuell relation med henne. Något står dock inte riktigt rätt till med Lou då det visar sig finnas en seriemördare inom honom.
Casey Affleck gör kanske den bästa prestationen jag sett honom göra, mycket tack vare en bra roll att spela, men han gör det på ett trovärdigt sätt. Likaså visar Jessica Alba att hon kan övertyga i rätt roll, något jag gärna ser att hon får göra oftare. Även Kate Hudson bjuder på en fin prestation där jag faktiskt inte ens tänker på att det är hon då hon känns annorlunda på något sätt. Tyvärr bjuder filmen inte på särskilt mycket att bli uppspelt över. Jag hade inte heller förväntat mig fyrverkerier, men lite mer hade man kunnat önska sig.
Är det en sak man lyckas bra med så är det själva mordscenerna som ger en olustig känsla. Det är inte ofta jag får den känslan, inte ens i skräckfilmer, men här visar man verkligen hur äckligt kall Lou är. Något som förstör filmens stämning är definitivt musiken som inte alls fångar den mörka stämning som borde finnas. Jag förmodar att man ville göra något annorlunda, kanske göra det ännu sjukare med just dessa musikval. Men på mig ger det tyvärr motsatt effekt.
4 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.2
Jo, en av scenerna när han mördar är extra vidrig. Vill inte spoila för oskyldiga så jag kan inte gå in på vilken scen det är, men den lämnade en fadd unken känsla i mig efter filmen...
SvaraRaderaHenke: Tycker det var två scener som lämnade den känslan efter sig, men jag tror jag vet vilken du syftar på. Värre än en massa blod faktiskt då det känns så realistiskt. Förmodligen för att man är så van vid att se blod på film och inte detta.
SvaraRaderaKul att du tog dig tiden att se filmen och i stort sett hålla med i allt du säger. Kate Hudson som såsat i rom-com-träsket alldeles för mycket sedan Almost Famous gör något mer värt hennes klass och Jessica Alba tar samma väg som Hudson.
SvaraRaderaCasey Affleck gör en mycket bra insats och det var bra/tur (hehe) att du gillade den. Faktiskt var det först här som hans hesa, struppluggade röst började gå mig på nerverna, men jag har inget emot det då karaktären inte ska vara "helt perfekt" och sådant uppskattar jag mer än en putsad fasad.
Musiken som du inte gillade har jag för mig att jag tyckte om relativt mycket, men har glömt bort om det verkligen var så. Kanske dags att ta mig en titt igen trots allt.
Slutdelen utförs dock inte på rätt sätt rent filmiskt och det blir för rörigt och klichéartat på samma gång, så där hade boken betydligt mer att ge på sin tid. Nu för tiden skulle vi säga att den här filmen blir för lik andra, bättre filmer, men faktum är att originalboken influerat en större del av de filmer vi då tänker på, vilket är värt att ha i åtanke.
Scenen/scenerna ni pratar om var för mig plågsamt äkta och på ett sjukt sätt filmens höjdpunkt. Just valet av bilder och kamerateknik blir så träffande, då vi får ta del av varje ögonblick utan någon chans att andas ut. Realismen blir hög och om man fick se det så här verkligt i mer lättsamma filmer skulle våldsamheter helt censureras i film, men "som tur är" kan vi trubba av sådana saker och distansera det. Vad som är farligast är en annan, mycket intressant diskussion.
expectfear: Tack för ditt, som vanligt, intressanta och informativa svar.
SvaraRaderaDet är nog mycket som du säger, rollen Casey Affleck spelar är långt ifrån perfekt, han är ju galen. Det är därför kul att han spelar just en sådan karaktär som passar istället för att spela prydliga, perfekta karaktärer där jag mer stör mig på honom i (Gone Baby Gone och Jesse James främst).
Musiken i sig var inte dålig, den bestod väl främst av 50-tals musik. Men jag tyckte inte den passade till den här typen av film och då tappade filmen stämningen som borde funnits där. Så det var musikvalen som var dåliga.
Sen är det som du säger, man ser inte den typen av realism allt för ofta, inte ens i skräckfilmer, så det är klart man blir extra påverkad av det här. Skönt att inte se det så ofta, men också intressant att det påverkar en starkare än de vanliga skräckeffekterna...
Såg fram mot den här filmen men blev lite besviken då den kändes fadd (mkt bra beskrivning) däremot var det roligt att få se både Alba och Hudson skådespela synd att de inte får chansen oftare.
SvaraRaderaMordscenerna är vidriga.
Jag gav den en trea direkt efter jag sett den, men det är en vansklig bedömning. Jag gillade inte Caseys karaktär (duh!), och jag gillar egentligen inte honom som skådis heller, men han var karaktären till 100% i denna film. Det var skådespeleri på högsta nivå. Åtminstone om man får anta att han inte är en psykotisk mördare i verkligheten. Jag ser det som en modern klassisk skådespelarinsats!
SvaraRaderafilmitch: Kan inte annat än hålla med. Som tur var blev jag som sagt rekommenderad att inte se den på filmfestivalen förra året (även om filmen det blev istället, Mr. Nice, inte heller var någon höjdare, men åtminstone lite lättsammare).
SvaraRaderaHenke: Det är intressant att många verkar ogilla Casey Affleck, vi är inte ensamma ;) Men att han är bra i denna och känns naturlig, det är helt riktigt. Hoppas han får fler sådana roller, gärna i biroller då.
SvaraRaderaMåste förresten be om ursäkt till exceptfear. Jag skrev istället expectfear då jag hela tiden trott det var namnet på bloggen :)
SvaraRaderaJag var på gränsen att ge den här en 4-/5 i betyg när det begav sig har jag för mig, tror den landande på i alla fall 3+/5. Tycker det är en film som lyckas spela på "avskyn" och är ju grymt effektfull - precis som du skriver, slutscenerna är brutala och det är ju svårt att inte påverkas. Så ja, tycker det är en ganska lyckad thriller - helt kart.
SvaraRaderaMusiken minns jag faktiskt inte alls.
Plox: Du gillade den så pass alltså. Det är sant som du säger att den lyckas få en att känna avsky vid ett par tillfällen, men det räcker inte för egen del, tyvärr.
SvaraRadera