Titel: Under Suspicion
Genre: Kriminaldrama/Mysterium/Thriller
Land: Storbritannien/USA
År: 1991
Regi: Simon Moore
I rollerna: Liam Neeson, Laura San Giacomo, Kenneth Cranham, Alphonsia Emmanuel
Handling: Den vanärade f.d. polisen Tony Aaron arbetar nu som privatdetektiv och livnär sig på att skaffa bildbevis på folks otrohet. Men en gång går det snett och han blir huvudmisstänkt för dubbelmord.
Omdöme: Det är 1959 och privatdetektiven Tony Aaron (Liam Neeson) tar sig an diverse lågavlönade fall. Två år tidigare jobbade han som polis, men fick sluta efter att han orsakade en annan polis död. Han är givetvis inte särskilt omtyckt av poliskåren och när ett av hans fall går alldeles fel blir han den huvudmisstänkte. Han har endast en person som litar på honom och det är hans f.d. poliskollega Frank som har hand om utredningen.
Filmen har de typiska noir-ingredienserna där Laura San Giacomo spelar femme-fatalen Angeline. Hon är en amerikanska som var en av de mördades älskarinna och nu är en av de misstänkta. Det stora problemet i mina ögon är att hon är filmens sämsta skådespelare. Hon är inte alls övertygande filmen igenom och det är givetvis ett problem. Med tanke på att Liam Neeson är duktig hade man gärna sett någon som kan mäta sig med honom också.
Det är annars en ganska ordinär film i genren, men den har några saker som sticker ut. Jag gillar t.ex. känslan man skapar med hjälp av 50-tals looken och musiken. Sen har man ett par (även om de är för få enligt mig) tunga scener där man blir ganska överraskad över hur brutalt det är. Och så avslutningsvis upplösningen som jag gillar och som höjer filmen ett snäpp. Man får gissa ända in i det sista för att lista ut hur det ligger till, och som tur är visar det sig vara ganska bra och inte så trist som det ofta brukar bli.
3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
IMDb: 6.3
Jag kan absolut tänka mig att Laura San Giancomo hade svårt att fixa en femme fatale-roll. Hon är bäst när hon är söt och glad alternativt söt och arg.
SvaraRaderaSofia: Hon är iofs halvsöt (haha), men skådespelarmässigt tycker jag inte hon känns övertygande i sin roll. Och vissa repliker levererar hon så de låter larviga. Något gör även att jag inte tycker hon utstrålar den där självsäkerheten en sådan roll kräver.
SvaraRaderaLaura San Giancomo och ordet självsäker i samma mening det är vad min svensklärare skulle ha kallat uppseendeväckande meningsbyggnadsfel.
SvaraRaderaDäremot låter filmen sådär lagom intressant. Som en okej film jag inte har förväntningar på och därför säkert skulle tycka var bra :)
Fiffi: Ja, den är helt klart småtrevlig (trots LSG då) så en regnig höstdag funkar den för stunden. Finns ju ganska många filmer av det här slaget från 90-talet, allt som oftast gillar jag dem på ett eller annat sätt.
SvaraRaderaDet intressantaste är ju att den utspelar sig i slutet av 50-talet då det fortfarande var dödsstraff i Storbritannien, något som får betydelse här.