Death and the Maiden

Titel: Death and the Maiden / Döden och flickan
Genre: Drama/Thriller
Land: Storbritannien/USA/Frankrike
År: 1994
Regi: Roman Polanski
I rollerna: Sigourney Weaver, Ben Kingsley, Stuart Wilson

Handling: Paulina lever numer ett tryggt liv som hemmafru i ett land i Sydamerika. Femton år tidigare styrdes landet av en militärregim. Då blev Paulina gripen, torterad och våldtagen. En kväll kliver det förflutna in i hennes hem...

Omdöme: Det här var en film som jag länge velat återbesöka. Ett kammarspel där vi endast har tre skådespelare i hela filmen. Vi har Sigourney Weaver som Paulina som bor i ett ensligt hus vid kusten någonstans i Sydamerika. Hennes make Gerardo (Stuart Wilson) är advokat och har blivit utnämnd av landets president att jobba åt honom. Samtidigt dyker Dr. Roberto Miranda (Ben Kingsley) upp en regnig kväll och Paulina blir då påmind om något från hennes mörka förflutna.



Det är verkligen en skådespelarfilm och mycket riktigt var det från början en pjäs. I pjäsen bestod uppsättningen av Glenn Close, Gene Hackman och Richard Dreyfuss, ingen dum trio som säkerligen hade fungerat väl även på film. Nu funkar det också riktigt bra där Sigourney Weaver får visa prov på hur duktig hon kan vara i rätt roller. Hon blir nästan som besatt en bit in i filmen när hon är övertygad om att mannen som dykt upp var inblandad i hennes mardröm för femton år sedan.



För mig okända Stuart Wilson är inte alls så okänd då han varit med i ett flertal kända filmer, bara det att man inte känner igenom honom. I rollen som advokat och Paulinas make hamnar han i mitten, och gör det föredömligt. Det blir till en hjärnornas kamp de tre emellan där Ben Kingsley sin vana trogen övertygar stort med sin pondus, men även en osäkerhet som han hanterar ypperligt. Man kan aldrig vara säker på hur det ligger till och det är en av filmens starkaste sidor.



Trots att i princip hela filmen utspelar sig på ett ställe och endast har tre skådespelare har Roman Polanski lyckasts få till en nerv och ett drama som man nästan sitter fastklistrad vid från början till slut. Det känns aldrig utdraget eller onödigt det man får ta del av. Och att man får en del att fundera på och tolka när filmen är slut är inte helt fel. En film den har likheter med är Closet Land (1991), även om jag föredrar denna.

5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
IMDb: 7.2